Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mycket trafik – lite debatt

ÖRNSKÖLDSVIK. Som att köra bil mellan Umeå och Skellefteå.
Sa någon i publiken som tyckte den trafikpolitiska debatten på Folkets park var tråkig.
Han hade en poäng – men åt sträckan i Västerbotten behöver man inte ägna två timmar.

Annons

Så mycket till debatt blev det inte, trots att det är valår och allting.
Av de sju debattörerna lyste näringsministern Björn Rosengren klarast och mest, och då och då hettade det till en aning när främst moderaternas ledamot i trafikutskottet, Birgitta Wistrand, högg på ministern.
Som när Rosengren lovade att han skulle se över en sak, fast han sa att han skulle göra det efter valet.
Ja, då kommer du att ha gott om tid, skrockade Wistrand och skrattade gott.
Ministern skrattade också.
Mycket trafik
Inte så mycket debatt, men självklart mycket trafik blev det för det 100-tal i publiken framför podiet där de olika partimedlemmarna flankerade debattledaren Anders Bergman.
Ämnena var vägarna och trafiksäkerheten, men det var det senare som upptog merparten av tiden.
En annan i publiken undrade vad Rosengren hade för planer för de undermåliga vägarna i Västernorrland.
Rosengren svarade att det sedan 1996 görs jättemycket. När det gäller drift och underhåll i skogslänen satsas det åtskilliga miljarder. Det satsas så många miljarder på bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion att det blir dubbelt så mycket som det satsades tidigare.
Anders Bergman gav de sju debattörerna varsin minut på sig att presentera sig och sina vanor när det gäller trafiken. Han bad dem ta med om de någon gång hade kört för fort.
Två av dem berättade att de inte ens har körkort.
Senare under kvällen ställde sig en skånsk länspolismästare upp och luftade en intressant fråga. Han undrade varför Bergman inte hade frågat de sju om någon av dem hade kört rattonykter någon gång.
Rosengren höll med om att det är mer socialt accepterat att köra för fort än det är att ratta onykter.

EN ATTITYD
Det finns nästan en attityd som säger att fortkörning är acceptabelt.
En norsk socialdemokratisk polis var också på det faktum att panelen så snabbt och så rakryggat hade svarat på det där med fortkörning, och norrmannen ansåg att det är dålig trovärdighet av en offentlig person att inte hålla sig till reglerna.
Du har rätt, sa Rosengren. Men det var tio år sedan jag körde för fort, och det är mänskligt att fela.
Om Rosengren verkligen menade att han inte kört för fort någon gång de senaste tio åren eller som han erkände under öppningsrundan att han åkte fast för tio år sedan, det framgick inte riktigt.
Efter Rosengrens bekännelse om böterna berättade Umebon, folkpartiets Lennart Degerliden att han voltat med bil i 160 kilometer i timmen. Den rullade tio varv, men han klarade sig bra och är nu trafikpolitiker sedan sju år.
För att komma i närheten av den så kallade nollvisionen hade partierna olika vägar. Alkolås, elektroniska körkort, fler mitträcken, flexibla hastighetsgränser var några av förslag.

SJÄLVKLARHETER
Varför ska det inte vara noll döda efter vägarna? undrade Birgitta Wistrand. Människor motsvarade invånarna i en svensk medelstor stad dör varje år i trafiken i Europa cirka 45 000.
Många självklarheter lades fram: Fler och bättre reflexer, kameror...
Vi ska komma ihåg att Sverige är världsbäst i trafiksäkerhet, påminde Rosengren. Sedan kommer Storbritannien och sedan kommer Norge och vi är dubbelt så bra som danskarna.
I Sverige dör cirka 700 människor årligen i trafiken. Ungefär 4 000 skadas svårt och tio gånger så många skadas lindrigt.
Olyckorna är inte kopplade till vägarnas beskaffenhet, utan till individen. Vid ratten kan man vara trött, onykter eller man kan köra för fort, sa Rosengren.
Kristdemokraternas Johnny Gylling hade en idé:
Nybörjare i trafiken ska synas ordentligt så att omgivningen kan visa särskild hänsyn. De som tas för rattonykterhet ska skickas på möten för att lyssna på olycksoffer.


HASSE TAVÉR

Mer läsning

Annons