Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Mest
läst

Kommunalrådet efterlyser debatt om Ö-viks storlek

Örnsköldsvik. Ökande
rekrytering av arbetskraft och minskande arbetslöshet innebär inte att Örnsköldsvik kommer att växa. Prognoserna för de närmaste åren pekar på en fortsatt minskning.
– Målet att nå 60 000 invånare år 2008 gäller fortfarande, säger kommunalrådet Lars-Olof Olsson. Däremot har vi aldrig haft någon egentlig debatt om vilket befolkningstal som är mest lämpat för Örnsköldsvik.

Annons

Han ser därför gärna att det blir en debatt i frågan.
Befolkningstalet vid senaste årsskiftet var 55 400 invånare efter att de senaste tio åren ha minskat med drygt 5 000 personer.
En minskning som arbetet i Vision 2008 syftar till att vända och som det senaste året var något mindre än de föregående (350 färre i fjol jämfört med 500 året innan).
Det är viktigt att ha visioner. Jag delar uppfattningen att 60 000 invånare är ett lämpligt mål eftersom vår infrastruktur klarar den befolkningsmängden. Men ska man bara sikta på att bli större? Det tycker jag att vi kan och bör diskutera.
Viktigt är väl också att hitta rätt nivå på områden och verksamheter. För egen del vill jag gärna ha kvar tryggheten och småskaligheten som finns i Örnsköldsvik. I städer som blir alltför stora ökar riskerna för att tryggheten minskas eller försvinner. Det ser vi exempelvis i Umeå.

ROP PÅ FLER LÄGENHETER
Lars-Olof Olsson har varit kommunpolitiker sedan 1970-talet och erinrar sig att då kom ropen från alla möjliga håll om att bygga fler lägenheter. Då bodde ungefär halva befolkningen i kommunens inland och den andra halvan i staden. I dag bor 35 000-40 000 i centrum och 15 000-20 000 i inlandet.
Man kan väl säga att antalet tomma lägenheter är ett mått på hur kommunerna planerat. I dag finns i Ö-vikshem, där jag är ordförande, ett 100-tal outhyrda lägenheter men inte för så länge sedan var siffran 300. Minskningen har skett genom att vi sålt lägenheter men också genom att vi rivit på orter där lägenheterna förblivit outhyrda.
I dag är trycket starkt på lägenheter i själva stadskärnan. Främst är det ungdomar som efterstävar centralt boende men även äldres efterfrågan ökar.

LANDSBYGDEN EN TILLGÅNG
På 1970-talet var fortfarande jord- och skogsbruket den största näringen vilket innebar att väldigt många bodde och arbetade på samma plats.
I dag är det väl 90-95 procent av arbetskraften som pendlar till och från jobbet. Detta har i hög grad bidragit till förändringen i befolkning mellan landsbygd och tätort.
Jag tror dock att det kommer att svänga igen. Vi måste lära oss att se landsbygden som en tillgång och en resurs.
Skulle man ha gått på de befolkningsprognoser som 1970-talets kommunpolitiker lämnade hade vi varit omkring 30 miljoner invånare i Sverige i dag, säger Lars-Olof Olsson.

PEHR-AXEL SUNDBOM

Mer läsning

Annons