Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högskolan görs mer tillgänglig

ÖRNSKÖLDSVIK.
Saknar du betyg på dina kunskaper men har arbetslivserfarenhet? Då kan du få dina kunskaper värderade och på så sätt bli behörig för högskolan. Detta är ett steg i att göra högskolan mer tillgänglig.

Annons


Förra året kom kom propositionen Den öppna högskolan vars syfte är att bredda rekryteringen till högskolan, inte bara för att få fler studenter till högskolan utan även för att öka den sociala och den etniska mångfalden.
Genomförs intentionerna i propositionen innebär det en revolution för högskolan, säger Agnetha Forsberg.
På Mitthögskolan pågår nu tre olika projekt, som alla har samma syfte, att göra högskolan mer tillgänglig.
Agnetha Forsberg är projektledare för valideringsprojektet, Kerstin Gustafsson, projektledare för det breddade basåret och Sune Martinsson, ansvarar för Collegeutbildningen.
Sedan mars i år har de arbetat med Den öppna högskolan, någon gång under 2003 kommer projektidéerna att träda i kraft.

Kunskapen bedöms

Validering har funnits inom vuxenutbildningen i flera år, bland annat inom kunskapslyftet. Högskolan har hitintills rekryterat studenter enbart på betyg och högskolepoäng, det kommer nu att ändras. Blivande studenter ska kunna begära att få sina reella kunskaper validerade.
Många har skaffat sig förkunskaper på annat sätt än genom formell utbildning, exempelvis arbetat utomlands. Någon har kanske studerat språk utomlands men har inte de rätta betygen, säger Agnetha Forsberg.
Det finns många som arbetat som lärare i flera år, men som saknar formell behörighet, säger Kerstin Gustafsson. De kan då få sina kunskaper prövade och på så sätt göra sig behöriga till högskolan.
Alla högskolor i Sverige ska införa validering, men hur varje lärosäte ska gå till väga får de själva utarbeta. Däremot ska högskolorna samarbeta med varandra.
Det vi ska göra nu är att inventera vilka erfarenheter vi har. Sen ska vi titta på hur valideringsprocessen ska se ut och hitta metoder och kriterier som kan användas vid bedömning, säger Agnetha Forsberg.
Prövningen kan ske både praktiskt och teoretiskt, genom test, intervjuer och/eller titta på den sökandes meritportfölj.
Kompetensen ska därefter identifieras, kompletteras, värderas, bedömas och dokumenteras.
De reella kunskaperna ska vara konkurrenskraftiga mot betyg och poäng på högskoleprovet.
Det krävs viss företagsamhet av den som vill få sin reella kompetens validerad. De som kommer in på reell kompetens klarar sig inte sämre, säger Agnetha Forsberg.
Invandrare är en grupp som är oerhört viktiga för högskolan. Många har utbildning från sitt hemland men har det inte dokumenterat, vilket ger dem sämre chanser att komma in på högskola.
Det måste vi arbeta hårt med. Det är en jätteviktig målgrupp, säger Agnetha Forsberg.

Grundläggande år

Basår inom högskolan har funnits i tio år, då inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Basåret har vänt sig till studerande som har grundläggande utbildning, men saknar de särskilda förkunskaper som krävs.
Vi vill införa basår på de utbildningar som har svårt att fylla sina platser, exempelvis områden inom språk som till exempel språklärarutbildning eller europaprogram med mycket språk, säger Kerstin Gustafsson.
Nu är det tänkt att man ska se över utbildningssituationen, vilka utbildningar som är mindre attraktiva. Att basåret ger platsgaranti kan vara en morot.
Det breddade basåret kan vara bra för de som gått yrkesprogram på gymnasiet, säger Kerstin Gustafsson.
Vi kommer att jobba med de lärocentra som finns i kommunen. Vi inbillar oss inte att vi kommer få 30 sökanden till en utbildning i bara Örnsköldsvik, vi måste samarbeta med hela Mitthögskoleregionen, säger Agnetha Forsberg.
För att hitta studenter som är intresserade av basåret ska man satsa på marknadsföring.
Vi ska bland annat ta hjälp av arbetsförmedlingen för att hitta människorna, säger Agnetha Forsberg.

Prova på

Collegeutbildningen är på många sätt lik basåret men är mer en pröva-på-utbildning. Det är en behörighetsgivande utbildning men den ger ingen platsgaranti. Utbildningen anordnas i samverkan med kommuner.
Halva året, 20 veckor, läser studenten exempelvis på komvux eller folkhögskola. Den andra terminen läser de på högskola, säger Agnetha Forsberg.
Syftet med utbildningen är att studenten får en inblick i hur det är att studera på folkhögskola.





SOFIA GÖTH

Mer läsning

Annons