Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Mest
läst

Fler Ö-viksungdomartar sig in på gymnasiet

ÖRNSKÖLDSVIK. Antalet niondeklassare som inte är behöriga till nationellt gymnasieprogram har sjunkit med 2,1 procent i kommunen.
Förbättringen jämfört med förra året är mest märkbar på Bjästa- och Hållängetskolan, där andelen ej behöriga sjunkit med 11 respektive 14 procentenheter.

Annons

Niondeklassarna i Örnsköldsvik klarar sig bättre i år, än tidigare år.
Baserat på vårterminens slutbetyg, kan man konstatera att antalet elever i kommunen som har IG i ett eller flera kärnämnen har sjunkit med 2,1 procentenheter, en utveckling som stämmer väl överens med rikssnittet.
Men behörighetsstatistiken i Örnsköldsvik är betydligt bättre än genomsnittet i hela landet. Här är 95,8 procent av eleverna behöriga, jämfört med cirka 92 procent i rikssnitt.
År 2001 var 45 niondeklassare i Örnsköldsviks kommun inte behöriga att tas in på nationellt program i gymnasiet, jämfört med årets 29.

MÅNGA FAKTORER
Den största förbättringen har skett på Hållängetskolan, där man förra året hade 17 procent av eleverna som inte var behöriga till gymnasiets nationella program. I år är motsvarande procenttal 3 procent.
Det är jätteroligt att se att Hållänget ligger så bra till, säger Barn-och utbildningsnämndens Anders Kvarnström.
Men han tycker inte att man ska lägga för stor vikt vid statistiska undersökningar av det här slaget.
Det är så få elever på skolorna att procentsiffrorna blir så instabila. Det behövs en så liten faktisk förändring för att siffrorna ska bli så förändrade, och det kan bero på så många olika faktorer, säger Kvarnström.
Därför försöker han undvika att tala om enskilda skolor när det gäller att utläsa tendenser.
På Bjästaskolan innebar skillnaden mellan årets och fjolårets statistik också en markant förbättring, från 14 till 3 procent ej behöriga till nationellt program.

OMORGANISERING
Rektor Ulla Rocksén anser att förbättringen är ett direkt resultat av en ny syn på arbetet, och även ett gott samarbete mellan skolan och hem.
Vi lade om organisationen från arbetslag som spände över varje årskurs, till arbetslag som arbetar med samma klass genom hela högstadiet i stället.
Lärarna tar ett enormt stort ansvar över eleverna och jobbar numera direkt med elever som har problem. Kontakten med barn och föräldrar är tätare nu, säger Ulla Rocksén.
Hon tycker inte att antalet elever som saknar godkänt i något kärnämne brukar variera så mycket, men att faktorer som klimaten i arbetslagen, vilka elever som finns i grupperna och bemötandet av eleverna påverkar resultaten.
Det kommer alltid att finnas elever med problem. Det är alltid svårt att hitta system som passar för alla, säger Anders Kvarnström.
På Björnaskolan och Ängetskolan är samtliga elever behöriga till nationella gymnasieprogram i år. Åsa Sjöberg

REDAKTIONEN

Mer läsning

Annons