Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En person fick omstritt elsaneringsbidrag

Väldigt få kommuner erbjuder bidrag till elöverkänsliga. Men Örnsköldsviks kommun är ett undantag.
Men de 600 000 kronor som reserverats för ändamålet har knapp nyttjats.

Annons

Örnsköldsvik är en av få kommuner som ger bidrag för så kallad elsanering för de som upplever sig lida av elöverkänslighet.

Bidraget inrättades 2012 och ska utvärderas efter en treårsperiod. Kommunen reserverade 600 000 kronor för ändamålet.

Men redan nu står det klart att elsaneringsbidrag inte har varit en efterfrågad åtgärd. Hittills har enbart en person fått bidrag för elsanering.

– Det handlar om närmare 50 000 kronor. Bland annat anskaffades en gasspis och det sattes upp skyddsskärmar kring eluttag och ledningar, säger Astrid Parkman, handläggare.

Saken är den det finns ett omfattande regelverk kring elsaneringsbidraget, som kan uppfattas som kontroversiellt. Att införa elsaneringsbidrag är dessutom inte helt enkelt, beroende på rättsläget, eftersom åtgärder mot elöverkänslighet enligt rättspraxis inte får räknas som vanliga bostadsanpassning.

Det finns nämligen inget vetenskapligt stöd för att elektriska eller magnetiska fält under gränsvärdena kan orsaka fysiska besvär hos människor.

Ej heller tillräckliga vetenskapliga bevis för att elsanering skulle hjälpa mot de besvär som personer de facto upplever. I klartext att det inte finns något samband mellan exempelvis folietapeter eller en gasspis – och ett ökat välbefinnande, i klinisk bemärkelse.

Därför har Örnsköldsviks kommun bland annat kritiserats av barnläkaren Mats Reimer för sin hållning. I Dagens Medicin menar han att kommuner som Örnsköldsvik gör elöverkänsliga "en björntjänst genom att stödja dem i deras vanföreställning". Exempelvis har Socialstyrelsen i genomgångar konstaterat att KBT-terapi kunnat vara till hjälp för målgruppen.

Men det handlar inte enbart om bidrag. I sina översiktsplaner har kommunen även pekat ut ett antal så kallade lågstrålande områden i glesbygden för elöverkänsliga.

Detta har dock ingen reell betydelse juridiskt för den som vill bygga. Exempelvis har Uppsalaföretaget Kabeko ambitioner om att bygga en vindkraftspark på Storhöjden. Det skulle innebära omfattande elproduktionen i närheten av ett sådant lågstrålande område.

Mer läsning

Annons