Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det bidde en tumme av budgetpengarna

örnsköldsvik. Socialnämnden har stora svårigheter att få budgeten att gå i hop. De senaste åtta åren har årsresultaten föregåtts av minustecken.
Hur kommer det sig?
Och vem betalar, egentligen?

Annons

Under hela 90-talet har socialnämnden spräckt sin budget. Varje år har det förargliga minustecknet dykt upp både framför årets ekonomiska slutresultat, och kolumnen totala medel.
Med andra ord har den eftersläpande ryggsäcken med underskott bara blivit tyngre och tyngre.
När det uppstår ett underskott i en budget, var får man pengarna ifrån för att minska det? Hur gör man?
Det finns det fyra sätt att lösa problemet med minustecknen, berättar kommunens budgetchef Mikael Öhrling.
Ett sätt är att öka intäkterna, men det är väldigt svårt på grund av alla maxtaxor som införts. Vi får helt enkelt inte höja en del av avgifterna, säger han.
Annars finns möjligheten att skära i kostnaderna för verksamheter som inte är lagstyrda, som kultur och fritid, eller tekniska. Inom social verksamhet samt barn- och utbildning är kommunen tvungen att tillhandahålla viss service oavsett budgetunderskott.
Där är det mer en fråga om vilken nivå kommunen kan lägga sig på, säger Öhrling.

SKATTEHÖJNING ETT ALTERNATIV
Ett tredje alternativ är kommunal skattehöjning, en åtgärd som senast togs i bruk år 2000, då man ökade skattesatsen med 0,5 procent.
Det gav en extra inkomst på 33 miljoner per år, en summa som ungefär kompenserar kommunens årliga befolkningsminskning gånger två.
Som fjärde lösning finns ökade statsbidrag, det vill säga om Göran Persson anser att Örnsköldsviks kommun absolut behöver mer pengar.
Av den budget som finns att tillgå beslutar kommunfullmäktige hur resurserna ska fördelas mellan förvaltningarna. Om någon förvaltning behöver ökat anslag, så får de andra mindre, förklarar Mikael Öhrling.
Sedan har socialnämnden ansvar för att driva verksamheten med de medel den tilldelas.

PÅVERKAR TOTALEKONOMIN
De senaste åren har social verksamhet prioriterats, men det har tydligen inte varit nog att döma av siffrorna, säger kommunens budgetchef, Mikael Öhrling.
Det nuvarande ekonomiska systemet är tänkt att sätta press på nämnderna för att ta ansvar för sin ekonomi. Vad som händer om en förvaltning släpar på ett stort underskott är att hela kommunens totala ekonomiska resultat blir sämre.
Om en förvaltning har ett underskott måste nämnden redovisa underskottet och upprätta en konsekvensbeskrivning över följderna. Då kan fullmäktige föreslå att man justerar utgifterna och vidtar åtgärde, nedskärningar till exempel.
Men varför får förvaltningarna underskott år efter år? Vad är det som brister?
Ambitionerna är nog goda men när det gäller stora verksamhetsnedskärningar är det svårt, säger Öhrling.
Det skapas ett behov av det som finns och om man sedan vill skära i verksamheterna uppstår en brist i servicen som märks tydligt och gör många mycket upprörda.
Vad gör socialnämnden åt budgetunderskottet?
Den försöker hålla nere kostnaderna, säger Öhrling.
Vi är skyldiga att ge vård och omsorg enligt lagen, och det behöver vi pengar för att kunna genomföra, säger han.
Vi jobbar för att få så mycket som möjligt för pengarna, men vissa poster inte går att förutsäga, som omhändertagande och vård av barn och ungdom, till exempel, säger socialnämndens ordförande Lena Näslund. ÅSA SJÖBERG

REDAKTIONEN

Mer läsning

Annons