Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

2,7 miljoner till barnomsorg

ÖRNSKÖLDSVIK. Mer personal till förskolorna.
Utbildning av personalen för att ge barnen en bättre lärmiljö.
Det är målen med de cirka 2,7 miljoner kronor som Örnsköldsviks kommun nu får av staten.

Annons

Örnsköldsviks kommun får 2 715 000 kronor i bidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamheten.
425 000 kronor är avsatta för att utbilda personalen och resten av pengarna går till 8,45 nya tjänster, säger Katarina Rask som är ekonomichef på barn-och utbildningsförvaltningen.

DIALOG MED PERSONALEN
Bidraget fördelas med 0,10 tjänster per avdelning. Det är sedan upp till varje rektorsområde att dela upp tjänsterna efter var behoven finns.
Vi ska föra en dialog med personalen för att bestämma hur tjänsterna ska delas ut. Men som vi funderar nu vill vi att det ska finnas mer planerings-och reflektionstid för personalen. Vi vill lägga till mer tid till de som vill jobba mer, säger Carin Henricsson-Byström som är biträdande rektor för Gullängets rektorsområde.
För Gullänget innebär det 0,8 tjänster på tre förskolor. Bidragen går till de kommuner som tillämpar maxtaxa år 2002.
Annars har vi inte märkt så stora skillnader efter maxtaxereformen. En del föräldrar har kunnat dra ner på arbetstiden nu när barnomsorgen är billigare. Och så blir det inte lika stressigt för barnen eftersom de kan stanna kvar en stund extra på skolan om det behövs utan att det blir dyrare för föräldrarna, säger Carin Henricsson-Byström.
Just nu funderar kommunen tillsammans med rektorer, fackförbund och förskollärare på hur utbildningspengarna ska användas.
Tidigare har det varit föräldrarnas behov som styrt förskolan. Nu är den mer inriktad på barnen. Vi vill utveckla en bra lärmiljö för dem, säger Karin Jadelius, utvecklingsledare på barn-och utbildningsförvaltningen.

BÄSTA LÄROBOKEN
De funderar på en utbildning där utemiljön ska lyftas fram. Personalen ska få lära sig att ha en medveten pedagogik utomhus. De ska få höra om forskning inom området och fundera över barn i utemiljöer och hur de själva kan arbeta mer utomhus på sin förskola.
Det är bra för barn att vara ute. I en naturlig miljö har de lättare för att sitta stilla och ta till sig saker, det blir färre konflikter och så är det bra för barnens hälsa de får färre sjukdomar och allergier. Vi är mycket inspirerade av hur de arbetar på förskolan Skogstrollet i Långviksmon, säger Karin Jadelius.
På Skogstrollet har man en filosofi om närheten till naturen och inspireras av hur man levde förr.
Vi är ute större delen av dagen. Vi har inga lekredskap som gungor och rutschbanor, utan barnen inspireras av det som finns i naturen. Ute är den bästa läroboken. I matte kan man till exempel använda kottar och pinnar, vi tar ut papper och pennor och har läs, skriv-och sångsamlingar ute. Och så lär sig barnen på ett naturligt sätt om till exempel arkeologi och naturvetenskap. Föräldrarna ser att deras barn kan mer om naturen än vad som är vanligt, säger Elisabeth Ämting-Backlund, förskollärare på Skogstrollet.
Hon har också märkt att barnen blir påhittiga, nyfikna, får en bra motorik och att de utmanar naturen och blir trygga i den.
Jag kan absolut rekommendera det här sättet till andra skolor, säger Elisabeth Ämting-Backlund.
I april kommer ett förslag om hur utbildningspengarna ska användas. Utbildningen ska starta under våren och hösten. JILL SJÖLUND

REDAKTIONEN

Mer läsning

Annons