Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ungas frukostvanor kartlagda i länet

Annons
Ungas frukostvanor kartlagda i länet

Hur ser högstadieelevers levnadsvillkor och frukostvanor ut i Västernorrland? Det är en fråga som Frukostprojektet fördjupat sig i och nu kommer resultatet. Nästan 75 procent av eleverna äter frukost. Nära 80 procent intar skollunch varje dag och över hälften känner sig glada och pigga i skolan.

Frukostprojektet i Västernorrland är utformat och genomfört i samverkan mellan LRF, Milko, Cerealia, Landstinget i Västernorrland, Maten i Västernorrland samt berörda kommuner och skolor.

- Målet med den här studien är att ta fram ny kunskap om elevers frukostvanor och visa på vad som händer när elever får möjlighet att börja skoldagen med en bra frukost, berättar projektledaren Ann-Charlotte Öhman.

En högstadieskola per kommun i hela länet har deltagit i projektet, totalt har 1 247 enkäter bearbetats. Vid valet av skolor togs särskild hänsyn till andelen skolskjutsbarn.

Resultatet av enkäten visar att två tredjedelar av eleverna åker skolskjuts, av dessa har 25 procent en restid till skolan på 40 minuter eller mer.

- 73 procent av alla de tillfrågade högstadieeleverna uppger att de äter frukost alla dagar innan de går till skolan. Endast åtta procent äter aldrig frukost och som orsak uppger de morgontrötthet eller tidsbrist.

Vid en del skolor i länet har försöksverksamhet pågått där man serverat sina elever frukost på morgonen innan första lektionen. En stor majoritet av de i undersökningen tillfrågade eleverna anser att frukost bör vara gratis om den serveras i skolan. Om man måste betala kan 37 procent tänka sig betala högst fem kronor.

Nästan fyra femtedelar äter skollunch i stort sett varje dag. 86 procent av dessa äter huvudrätt och endast ett fåtal väljer i stället att äta sallad. En större andel av flickorna äter sallad till huvudrätten, medan en större andel av pojkarna äter bröd till maten.

- Tyvärr uppger en tredjedel av eleverna att de inte äter någonting, eller endast ett lätt mål, efter det att de kommit hem från skolan, berättar Ann-Charlotte Öhman.

Intaget av föda är ofta sammanknippat med hur eleven sedan mår och presterar i skolan.

- Över hälften känner sig pigga varje dag i skolan och en majoritet uppger att de nästan aldrig har huvudvärk. Det är dock fler flickor som har ont i huvudet än pojkar.

Drygt hälften av eleverna känner sig aldrig eller nästan aldrig stressade i skolan och nästan 70 procent känner sig glada varje dag.

- I Frukostprojektet ska även en analys ske av kopplingen mellan idrott och näringsintag. Därför har vi även kartlagt elevernas träningsvanor, säger Öhman.

Tre femtedelar av eleverna upplever att de har ganska eller mycket bra kondition. Nästan lika många tränar regelbundet på fritiden. De som inte tränar uppger att det är för långt att åka och att man saknar skjuts till träningen.

Vad kommer att hända med all den information om elevers levnadsvillkor som Frukostprojektet tagit fram?

- Jag kommer nu att undersöka möjligheten att ansöka om EU-pengar till ett större projekt. I mitt förslag ingår att anställa någon person som i samarbete med idrottsföreningar kan åka runt och informera ungdomar och skolpersonal om kopplingen mellan god kost, idrottsutövande och välbefinnande.

ann-cathrin granbäck

0612-77 17 62

ann-cathrin.granback@tidningen.to

Mer läsning

Annons