Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tyska ungdomar hittar tillbaka till livet i Filitjärn

Annons
Tyska ungdomar hittar tillbaka till livet i Filitjärn

I djupaste delen av Kramfors går det sedan tre år tillbaka att höra klingande tyska. Nu är det inte några turister som bosatt sig i Filitjärn och Sjöbotten utan Projekt Husky som hjälper tyska ungdomar med trassliga familjesituationer till ett bättre liv.

Individen, barnet, i medelpunkt är lite av grundstenar för ledarna i projekt Husky.

- Det vi bedriver här är ett familjehemssystem där barn som har problem i familjen eller skolan gör ett miljöombyte och på så sätt får en nystart, berättar Daniel och Anke Zart.

Tillsammans med sina vänner och arbetskamrater Heiko och Heike Schindelmeiser samt Mario Tr¸mper har de öppnat sina svenska hem i Filitjärn och Sjöbotten.

- Vi är anställda av projektet, vilket i sin tur är finansierat av socialförvaltningarna i Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen. Förutom i Sverige och Tyskland bedrivs verksamhet i Italien och Polen.

Som anställda verkar de som individuella pedagoger, det vill säga det är ett barn per anställd som gäller. För närvarande bor fyra tyska ungdomar i Kramfors eftersom Mario Tr¸mper är sjukskriven.

Åldrarna på barnen varierar mellan 12 och 18 år, men det finns även möjlighet att få hjälp upp till 21 år. De flesta stannar mellan ett halvår till ett år.

- Men det varierar stort och måste så göra eftersom vi hela tiden utgår från individens behov och i vilken utvecklingsfas denne är.

Christina Bruns, som är 15 år och kommer från trakten kring D¸sseldorf, har redan bott i Sverige i två år.

- Det är ju stor skillnad på saker och ting här mot för i Tyskland, men jag trivs jättebra. Vi ungdomar brukar ofta träffas och titta på tyska satellitprogram, så vi hänger med vad som händer där hemma.

Däremot behöver inte Christina och hennes kamrater gå i svensk skola. De flesta av ungdomarna är i en situation att de inte har möjlighet att tillgodogöra sig regelrätt undervisning. De som kommit en bit på väg i läkandet av sig själva kan med hjälp av distansundervisning via tyska skolor se till att de klarar sina examina.

- När ett barn kommer till oss behöver det först och främst tid till att lugnas ned och etablera kontakt med andra, säger Mario Tr¸mper.

När vardagen sedan infinner sig handlar det om att öka barnens självförtroende. Detta sker gradvis och genom ett vanligt vardagsliv där man diskar, städar och lagar mat tillsammans kan de landa i en ny och säkrare tillvaro.

- Visst är det jobbigt från början, kulturchocken är alltid stor, berättar Heiko Schindelmeiser.

- Efter ett tag infinner sig dock familjekänslan och särskilt till de som stannar länge utvecklas en djup relation.

Projekt Husky startade 1990 och är sedan länge etablerat i Sverige. Förutom hemmen i Filitjärn och Sjöbotten finns det familjehem i bland annat Örnsköldsvik och Östersund. Sedan har har man ett gemensamt hus i Dalsland.

ï Är ni framgångsrika i ert arbete?

- Ja, undersökningar visar att vårt sätt att bedriva ungdomshem är mycket mer effektivt än att ha stora hem. Problemen för de flesta av våra ungdomar är ju att de inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet hemma. Det kan vi ge dem här.

ann-cathrin granbäck

0612-77 17 62

ann-cathrin.granback@tidningen.to



1 Vattenstoj.

Att ha roligt tillsammans under trygga förhållanden är viktigt i arbetet att ge tillbaka ungdomarna huvudrollen i sina liv.

foto: eleonor bölenius



2 Husky.

Det är en ren slump att Heike Schindelmeiser och hennes man är ägare till fyra siberian husky-hundar. Christina Bruns, Chris Schiemann, Anna Struss och Benjamin Tobian trivs med livet på landet och alla de djur det innebär.



3 Projekt Husky har inneburit liv och rörelse i Filitjärn och Sjöbotten.

- Vi har en mycket god relation till grannarna. Senast i söndags bjöd de oss på surströmming. Sedan har vi ju faktiskt medverkat till att ytterligare öka befolkningssiffrorna i och med Ankes och Daniels två veckor gamla dotter.







Mer läsning

Annons