Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Julbordet kan orsaka magsjuka

/
  • Julborden kan se härliga ut, men också vara en orsak till magsjuka för gästerna. Om inte maten hanterats rätt och hygienen är perfekt.
  • Härnösand är en av de kommuner där årets julbord ska inspekteras.

Julbord kan vara gott och festligt, men det kan också komma surt efter – om maten hanterats fel.

Risken är att du drabbas av magsjuka om maten blivit dålig eller om någon spridit smitta.

Hur kommunerna i Ångermanland kontrollerar hanteringen och tar prov på maten varierar dock en hel del.

Annons

– Vi har ett projekt med julbord i vår verksamhetsplanering. Det är viktigt att titta både på hur rutinerna och hanteringen av maten ser ut samt att ta prover, säger avdelningschef Birgitta Westerlind på samhällsförvaltningen i Härnösand.

Hon säger att stickproven bara säger en viss del, man måste också följa upp hur maten kyls, flyttas fram och tillbaka och liknande.

För Sollefteås del tyder också det mesta på att julborden blir inspekterade.

– Vi brukar ta prover varje år och har sådana planer även i år. Frågan är bara hur vi hinner med, för min kollega är sjuk, säger livsmedelsinspektören Margareta Nordstrand.

I Kramfors kommun finns inga inspektioner av restaurangernas julbord inplanerade i år.

Inspekterat julborden har man däremot gjort i Örnsköldsvik.

– Vi var ute i går och kontrollerade hanteringen av maten och mätte temperaturerna vid julborden. Vi var tre inspektörer som hann med tio restauranger. Det såg riktigt bra ut, säger miljöinspektör Eva Sundqvist

Varje år vid den här tiden brukar Smittskyddsinstitutet får in en ökad mängd rapporter om folk som blivit magsjuka efter julmaten, oftast vid restaurangbesök men även av mat man lagat själv.

Men magsjukan i sig kan hänga samman med flera olika typer av smitta. Det kan vara matförgiftning från gifter som bakterier producerar och magsjuka av bakterier som följer med maten och som förökas i tarmen, inte minst av campylobakter. Den tredje varianten är vinterkräksjuka orsakad av så kallade norovirus.

Rätt hantering av maten minskar risken för bakterietillväxt, men har det bildats bakteriegifter, toxiner, så förstörs de inte av kokning.

Ofta handlar det om okunskap eller slarv med handhygien. Julborden innehåller också ofta extra känsliga varor som får stå framme länge, som gravad lax, majonnäs, ägg och charkuterier. Då är risken att bakterierna får chansen att växa till sig.

Många gånger får man aldrig veta smittvägen men undersökningar visar att det oftast är en infekterad person som hanterat maten som smittar andra.

Bra handhygien är förstås mycket viktigt. Smittskyddsinstitutet poängterar också man gärna ska använda engångsplasthandskar vid hanteringen av maten, speciellt med sådant som ställs fram utan att upphettas, som kallskuret, patéer och olika röror.

Personer som är smittade ska inte hantera livsmedel och ofta gäller samma för den som har en nära anhörig som är smittad, då kan man vara smittbärare själv.

Även matgästerna på en restaurang kan sprida smitta.

Noroviruset från vinterkräksjukan är extremt smittsam och den som är sjuk sprider stora mängder av virus med avföring och kräkningar. Den som har haft vinterkräksjuka bör vara hemma minst två dagar efter tillfrisknandet för att inte vara smittbärare.

När det gäller vinterkräksjuka är den just nu på uppgång. Smittan brukar börja öka i början av november och klinga ut på försommaren. Epidemin har ofta sin topp ungefär till sportlovet i månadsskiftet februari till maj.

Enligt Smittskyddsinstitutets rapport om vinterkräksjukan hade vi i Västernorrland ungefär tre fall per 100 000 innevånare diagnostiserat förra veckan. Det är i förhållande till andra län en ganska normal nivå just nu.

Olika typer av magsjuka

* Matförgiftning

Orsakas av gifter, toxiner, som bildas när bakterier växer till i matvarorna. Det ger illamående och kräkning efter en halvtimme till några timmar. Rätt temperatur vid förvaring och bra hygien vid haneringen av mat minskar riskerna.

* Vinterkräksjuka

Norovirus som förorenat maten eller någon yta som man sedan tar på. Luftspridda virus efter kräkning. Symptomet är illamående och kräkningar och/eller diarré efter 12-24 timmar från smittotillfället. Smittade bör undvika hantering av livsmedel.

* Bakterieorsakad magsjuka

Bakterier i den förorenade maten växer till i tarmen. I Sverige är campylobakter vanligast. Mer eller mindre svår diarré och ibland feber är symptomen. Man blir oftast sjuk efter ett till tre dygn, men kan variera ända upp till tio dygn. Rätt temperatur och hygien är det som Smittskyddsinstitutet ser som viktigast.

Mer läsning

Annons