Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inte en tomte bor i Tomte

/

Byn Tomte i Prästmon är numera öde och övergiven. Men annat var det förr i tiden, berättar tandläkaren Anders Bodin som bor i grannbyn Salom.

Annons

– När jag var barn bodde det 40 barn längs en fyra kilometer lång vägsträcka, nu finns det inte ett enda barn under 20 år kvar, säger Anders Bodin.

När vårt reportageteam kom till byn för att göra ett reportage kring en ort som så här i juletid har det fantasieggande namnet Tomte, såg det först mörkt ut.

Inte en levande människa eller tomte så långt vi kunde se och varenda fönster var svart. Tomma och öde, mer eller mindre förfallna, hus hittade vi däremot överallt.

Men så mötte vi Anders Bodin som var ute på en motionstur med stavgång. Och han visade sig vara rätt person att berätta lite om Tomtes förflutna, uppväxt som han är grannbyn.

– Där har vår släkt bott sedan 1700-talet och själv flyttade jag tillbaka dit 1983, efter att ha pluggat i Umeå. Några år då i mitten av 80-talet var det något av ett uppsving med inflyttare och lite "gröna vågen", men sedan gick det utför igen.

Han berättar att den sista åretruntboende i byn Tomte avled i en flygolycka för ett par år sedan. Sedan såldes det hemmanet till en person i södra Sverige, som hade det uthyrt under en kort period innan fastigheten blev tom igen. Nu växer gräset högt på tomten i Tomte och även den byggnaden skriker nu övergiven som de andra i byn.

Sommartid finns något torpställe inne i skogen som kan vara bebott, men Tomte är inte vad den en gång varit.

– Längre tillbaka fanns till och med en affär och en egen skola i Tomte, det är svårt att tro nu, säger Anders Bodin.

Han tycker det är trist att landsbygden avfolkas och allt fler hus lämnas tomma till sakta förfall. Ett förfall som var som mest intensivt under 1960- och 1970-talet.

Nu går det bara att fanatisera kring det liv som en gång fanns i byn.

Lite lustigt i saken är ortsskylten "Tomte", som står intill ett charmigt timrat härbre. Med lite barnasinne kvar kan man se en gråklädd gårdstomte framför sig. Skymta när den lite vresiga figuren, som dock värnar gårdens djur, smiter in genom dörrspringan för att hämta det ångande fatet med risgrynsgröt gårdsfolket ställt ut till jul för att hålla tomten på bra humör.

Eller så är vi helt enkelt på fel plats för att hitta tomten, om man letar på hitta.se finns nämligen sju Tomte till i Sverige, varav en i Sollefteå kommun, i Resele.

Frågan är då vad ordet Tomte egentligen syftar på, det lär knappas syfta på jultomten eller gårdstomten i alla fall.

Ortnamnsforskaren och etymologen Lars-Erik Edlund vid Umeå universitet är expert på ångermanländska ortsnamn.

– Vad ett ortsnamn som Tomte har för betydelse beror bland annat på hur gammalt ordet är och var i Sverige byn ligger.

När det gäller Tomte i Torsåker finns namnet belagt redan 1489, som Tompta. I Gustav Vasas jordeböcker används namnet omväxlande som Tomta, Tomtha och Tompte.

– Namnet är pluralt och innehåller ordet tomt som i äldre ortsnamn har en betydelse "område som är avpassat för någon i en by".

Enligt Lars-Erik Edlund är det bärande för namnet att det handlar om en avgränsad plats, inte nödvändigtvis bebyggelse även om det ofta är fallet.

Mer läsning

Annons