Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Domstolarna tar inte djurplågeri på allvar

/

Djurplågeri i alla dess former väcker alltid starka känslor.
Men domstolarna tar inte djurplågeriet på allvar i sina domar.

Annons

Det anser före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem och veterinären Johan Beck-Fris i en debattartikel de publicerat på Svenska Dagbladets opinionssida.

Debattörerna menar att det behövs en mycket tuffare syn på djurskyddslagen och följderna av att den bryts.

Allt för ofta tycker domstolarna att djurägarna "bara" vanvårdat djuren genom att strunta i att sköta dem under längre perioder. De tar alldeles för stor hänsyn till djurhållarnas personliga förhållanden anser skribenterna.

I debattartikeln tar man upp ett extra flagrant exempel.

Det handlar om ett av allehanda.se uppmärksammat fall av djurplågeri där länsstyrelsens inspektörer möttes av 36 döda nötkreatur, tio döda höns och ett par djur som stapplade mot ladugårdsdörren när den öppnades.

Inspektionen visade att utgödslingssystemet inte fungerat på drygt fem månader, att döda djur bara lämnats i sina spiltor och liknande grova förseelser.

Under samma tid hade djurägaren arbetat nästan heltid med att sköta mjölkkor på en annan gård.

Personen åtalades och dömdes av tingsrätten för "ett mycket allvarligt fall av djurplågeri".

En sådan dom har fängelse i straffskalan men domstolen tog hänsyn till vad man menade vara en personlig krissituation och ansåg inte att djurägaren visat sig likgiltig för djurens situation.

Därför blev domen villkorlig dom och dagsböter.

Den tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem undrar hur det över huvud taget är möjligt att besluta om bara en villkorlig dom efter vad som hänt.

Han påpekar att djurplågeri kan vara både aktivt djurplågeri och underlåtenhet att sköta om djuren.

"I det beskrivna målet har djurhållaren på ett flagrant sätt uppsåtligen eller i varje fall grovt oaktsamt vanvårdat sina djur. Han har härigenom otillbörligen utsatt djuren för lidande" skriver debattörerna.

De säger också att en persons personliga förhållande inte bör påverka bedömningen och straffvärdet, särskilt inte när personen varit i stånd att arbeta med andra djur på en annan gård.

Det finns fler exempel på att dömda personer levt ett aktivt liv utanför sin djurhållning och inte uppfattats som deprimerade eller sjuka, menar skribenterna.

"Det är hög tid att domstolarna börjar ta dessa brott på allvar och utdöma straff som står i proportion till det enorma lidande som djuren orsakas" avslutas inlägget.

Mer läsning

Annons