Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Brist på kunskap"

/
  • Ålands fiskförädlings vd, Olof Karlsson, anser att fiskodlingarna på senare år har blivit mycket bättre på att minimera utsläppen av näringsämnen.

Brist på kunskap hos kritikerna. Det är huvudorsaken till den oro som finns över fiskodlingarna i Höga kusten.
Det anser Ålands fiskförädlings vd Olof Karlsson.
– Vi är hela tiden beredda på att svara på frågor. Om man är oroliga så ta kontakt direkt med oss, säger Olof Karlsson.

Annons

Han säger sig samtidigt ha förståelse för att de som bor nära odlingarna kan känna oro och vara kritiska.

– Men vi hanterar frågan seriöst och alla vill ju ha fisk. Det är en framtidsbransch.

Om företaget får chans att förklara vad man arbetar med och vilka försiktighetsåtgärder de vidtar brukar oron minska, påpekar han

Olof Karlsson säger också att fiskodlingsverksamheten utvecklats mycket de senaste tio åren och har en mindre miljöpåverkan än tidigare, ger mindre utsläpp.

Om Ålands fiskförädling får igenom sina ansökningar om utökning av odlingarna vid Köpmanholmen och Mjältösundet ger det även på sikt möjligheter till fler jobb, påpekar han.

Tanken från början när företaget etablerade sig i Höga kusten var att starta ett slakteri och vidareförädling av fiskfiléer.

– Men den gången fick vi bara två av fyra tillstånd beviljade och då blev volymen för liten. Därför slaktar vi och förädlar fisken på Åland i dag.

Får man däremot igenom sina ansökningar blir det åter aktuellt med ett slakteri i Höga kusten, troligen i Köpmanholmen.

– Då pratar vi om ett betydande antal arbetstillfällen, kanske tio personer.

Olof Karlsson räknar upp flera argument för att få öka produktionen. Bland annat behövs det för att få ekonomi till att kunna genomföra alla utredningar och kontrollprogram ur miljösynpunkt.

– Det handlar också om att klara konkurrensen med andra odlingar i Sverige och Norden. Det gäller att ha så stora volymer att vi kan leverera till kunderna varje dag.

– Sedan är det myndigheternas sak att väga de olika intressena mot varandra.

Om man inte får utöka verksamheten kommer lönsamheten att bli ett problem, påpeka han. Inte minst för att klara av de dyra kontrollprogram och utredningar företaget åläggs.

Anders Alanärä är professor i vattenbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Han säger att länsstyrelserna har en mycket svår uppgift när de ska ställning till fiskodlingarna.

– Det finns inget egentligt regelverk att följa. Det finns heller ingen bra uppföljning om hur övervakningsprogrammen fungerar, säger han.

Anders Alanära berättar att han inte ifrågasätter boende som säger sig märka en tydlig påverkan av fintrådiga alger.

– Jag har själv en kollega med stuga på Ulvön som säger sig ha märkt en förändring på bara några år.

Samtidigt anser han att näringstillskottet total från fiskodlingar knappas kan vara förklaring till en storskalig övergödning av Östersjön. Frågan ärt alltså om effekterna man upplever sig se är lokala eller storskaliga.

– Det skulle behövas fler kontrollprogram och att man hade fler kontroller på opåverkade referensområden för att se skillnaderna.

Något han också välkomnar är ett förslag om att alla tillstånd om fiskodlingar ska koncentreras till ett ställe i landet, så man får en likvärdig bedömning och kan bygga upp en hög sakkompetens.

– Det är enklare att beräkna vad en sjö kan tåla för belastning av fiskodlingar än ett hav med så stor vattenomsättning.

Mer läsning

Annons