Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bottendödeni älven kartläggs

Annons
Bottendöden

i älven kartläggs

En gång var femte år genomförs den stora utökade undersökningen av livet på nedre Ångermanälvens botten.

Då kartläggs hur stora områden i älven som drabbats av syrebrist genom övergödning och älvens naturliga bottenförhållanden. En syrebrist som i sin tur påverkar ekologin och leder till att bottendjuren dör ut.

- Den här så kallade recepientkontrollen betalas av Härnösands och Kramfors kommun samt Dynäs och Utansjö fabriker. Det beror på att fabrikernas och kommunernas avloppsutsläpp räknas som miljöskadlig verksamhet och därför behövs ett kontrollprogram, säger miljöinspektör Siv Basth på miljökontoret i Kramfors.

Att det finns en mänsklig påverkan genom övergödning anses vara fastställt sedan tidigare. Hur mycket av bottendöden som sedan beror på de naturliga djuphålorna i älven med den "tröskel" som finns vid Sandö, de näringsämnen älven i sig för med sig och utsläppen finns det olika åsikter om. Från industrins sida vill man gärna framhålla att massaindustrierna släpper ut lite syreförbrukande ämnen i förhållande till den naturliga transporten.

Oaktat detta handlar det ändå om ett område med Norrlandskusten största utbredning av syrefria bottnar.

En stor undersökning för ett par år sedan visade också ett historiskt samband mellan utökad bottendöd och den begynnande industrialiseringen i området.

Trots minskade utsläpp under senare år är fortfarande stora delar av älvens botten påverkad.

- Det har inte hänt så mycket annat än att det varierar i randområdena mellan åren, säger Siv Basth.

Miljökontrollen är dock omfattande. Varje år tas prover på vattenkemin där man bland annat tittar på sådant som grumlighet och syremättnad. Vissa provpunkter kontrolleras också när det gäller bottenliv och sediment.

Var femte år görs en mer grundlig undersökning, där provtagningen på sediment och djurlivet på botten utökas rejält. År 2002 är ett sådant år. Tidningen var med när miljökonsultföretaget Pelagia AB från Hörnefors gjorde en del av sina prover.

- Vi har jobbat i Ångermanälven och Sundsvallsbukten sedan i början av maj, berättar biologen Per-Anders Blomqvist som tillsammans med naturgeografen Kenneth Karlsson genomfört kontrollprogramet.

Där tar man dels upp proppar med sediment som sedan beskrivs utifrån lukt, konsistens och färg. Det ger i sig en indikation av hur syreförhållandet ser ut.

- Dessutom tar vi upp prover på botten där vi sållar fram eventuella organismer, säger Per-Anders Blomqvist.

Ett 90-tal provpunkter undersökts, från Hammarsbron i norr till Södra sundet i Härnösand.

- När det gäller bottenfauna skickar vi iväg proverna för senare undersökning i laboratorium. Därför kommer det att ta några månader innan vi får svar för i år.

Det är vanskligt att uttala sig om de senaste trenderna. Men ska man säga något generellt finns det tecken på att tätheten av vitmärla kan ha minskat de senaste åren, i varje fall i Sundsvallsbukten.

- Vad det sedan beror på är en annan sak. Det kan ju bland annat ha att göra med de höga vattenflödet som grumlat vattnet, säger Per-Anders Blomqvist.

Grumligt vatten släpper igenom mindre ljus och ger därmed en mindre primärproduktion, en lägre tillväxt av de mikroskopiska alger som är vitmärlans föda.

Vitmärlan är en av de vanligaste i norra delarna Östersjön. Två andra arter som ofta dominerar vissa områden är ishavsgråsugga och östersjömussla. Dessa tre arter påverkar starkt av varandra. Vitmärlan är till exempel basföda för ishavsgråsuggan. Att det är ett så artfattigt ekosystem gör också miljön extra känslig.

- I fjol hittade vi faktiskt bara sex olika arter på botten av älven, säger Per-Anders Blomqvist.

De övriga tre arterna man hittade är relikt pungräka, fyrögd slemmask och en art av havsborstsmask.

På senare år pågår också en sakta kolonisation av en helt ny art för våra breddgrader, japansk havsborstmask. Det är en art som anses ha kommit hit via båtarnas ballastvatten.

- Något som är mycket bra här är ändå den långa serien med provtagningar som gjorts i älven, säger Per-Anders Blomqvist.

Kontrollprogrammet har funnits sedan mitten av 70-talet

Det innebär både en möjlighet att studera miljöarbetets effekter och är dessutom av intresse för forskningen.

anders liden

0612-77 17 60

anders.liden@tidningen.to

Mer läsning

Annons