Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ångermanlands släktgårdar kartläggs

/
  • Mikael och Leif Melin, generation 13 respektive 12 framför den unika
  • Leif och Nina Melin visar upp fotografiet över Viätt från 1918, då det fanns betydligt fler hus och faktiskt fyra rundlogar i byn.
  • Dagens bostadshus är ombyggt, men troligen ursprungligen från mitten av 1800-talet.
  • Leifs farfars bror Gunnar Melin tog emot diplomet 1943, som dåvarande ägare av gården.

Har din släkt bott på samma gård i 200 år? Då är det en "släktgård".

Nu ska alla Sveriges sådana registreras och diplomeras.

– Här på Viätt 1:1 har min släkt bott i 293 år, säger Leif Melin som redan har en diplomerad släktgård.

Annons

Han kan stolt visa upp ett inramat, om än lite dammigt, diplom från 1943 där även släktträdet för gården finns med. Där kan man läsa att gården då varit i samma släkt sedan 1720, alltså i 220 år. Fastigheten registrerades 1665, troligen som den första gården i byn.

Jordbrukareungdomens förbund, JUF, gjorde en liknande inventering 1930 och då hittades ungefär tusen släktgårdar i landet. 1943 var det dags en uppföljning med ytterligare ett par hundra gårdar som resultat. En av dessa gårdar var familjen Melins, då ägd av Leifs farfars bror, hembygdskännaren Gunnar Melin.

Faktum är att det finns två andra gårdar i samma område som även de redan registrerats. Leifs bror Jörgen har också en diplomerad släktgård liksom Anders Näsmark i Myckelby, som Tidningen Ångermanland gjorde ett reportage om tidigare i somras.

Men släktgårdar kan säljas och byta ägare. Därför har JUF tillsammans med en rad andra organisationer startat en ny inventering av vilka gårdar som i dag är släktgårdar. Målsättningen är att vara färdig till ungdomsförbundets 100 årsjubileum 2018. Än så länge har man hittat 600 sådana gårdar, men tror det finns betydligt fler.

Vid den första registreringen 1930 var det 2 500 gårdar som ansökte om diplom, men 1 500 uteslöts av olika orsaker.

För att räknas som en "gård" ska fastigheten vara en taxerad jordbruksfastighet. Även om den flyttats vid laga skifte räknas det som samma gård.

Som släkt räknas ända ut till syssling, dessutom likställs äktenskap och adoption med släktled. Den som är intresserad av att undersöka sin gård kan ofta få hjälp av släktforskarföreningar, hembygdsföreningar eller direkt av JUF.

Leif Melins gård har ärvts i rakt led på fädernesidan. Tolv generationer har bott på gården, med något undantag var samtliga jordbrukare.

– Innan vi tog över 1991 fanns en period utan djur, men nu satsar vi på framför allt får, säger Leif Melin.

Han och hustrun Nina har också en tolvårig son, Mikael, som ska bli den trettonde generationen att äga gården. Redan nu har Mikael bestämt sig för att fortsätta föräldrarnas värv som en fårfarmare.

Som på flera andra håll har byggnader på fastigheten rivits, kommit till och flyttats. Riktigt hur gammal nuvarande bostadshus är vet man inte säkert, men 1830 har nämnts.

Däremot finns en mycket välkänd ekonomibyggnad vid uppfarten till gården. Det är en sexkantig timrad rund loge, ofta benämnd "Rundlogen i Viätt".

– Rundlogen är Ångermanlands första byggnadsminne och byggdes 1859, berättar Nina Melin.

Lite speciellt är också att på ett fotografi över byn från 1918 syns fyra liknande rundlogar, men i dag finns bara den här kvar. Byggnadstypen är mycket ovanlig i dag men var förr typisk för området. Att logarna byggdes runda var för att de användes till tröskning och då skulle hästen kunna gå runt och driva tröskverket.

– En lite kul händelse var när en tidning för flera år sedan skrev om den här logen och då hade rubriken "Sexlogen i Viätt", inte den sexkantiga logen. Det var många som skrattade åt det, berättar Nina.

Ett par andra riktigt gamla byggnader finns också kvar, som bagarstugan.

– Det är en häftig känsla att promenera omkring på gården och veta att elva generationer förfäder gått på samma mark, säger Leif Melin.

Mer läsning

Annons