Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ytterst välskrivet reportage om en svensk skandal

/
  • Reportern och programledaren Lena Sundström berättar i

Lena Sundströms Augustnominerade reportage "Spår" berättar om fallet med de två egyptier som under förnedrande former och med svenska regeringens tillstånd hämtades av CIA på Bromma flygplats och utlämnades till en säker tortyr i Egypten.

Annons

Reportern och programledaren i SVTs Kalla fakta Lena Sundströms dokumentär "Spår" tillhör fackboksklassen för Augustnomineringarna. Den tar upp fallet med de två egyptierna Ahmed Agiza och Mohamed Alzery, som utan insyn och egentliga skäl under sjukt förnedrande former och med svenska regeringens tillstånd av CIA hämtades på Bromma flygplats och utlämnades till en säker tortyr i Egypten för nu tolv år sedan.

Det är en mörklagd skandal som Kalla faktas tre reportrar Sven Bergman, Fredrik Laurin och Joachim Dyfvermark, som ett tajt och effektivt team, lyckats gräva fram genom att vända och vrida på varje pusselbit. Vad de funnit i slutändan är en stor brist på civilkurage hos både politiker och tjänstemän, som valt att titta bort och skylla från sig. Inte heller så här efteråt med alla fakta på bordet har svenska regeringen lämnat ut information om denna skandalösa affär till den EU-kommitté och de oberoende människorättsorganisationer, som begärt det.

Lena Sundström har haft fri tillgång till Kalla fakta-reportrarnas hela researchmaterial och av det har blivit ett ytterst välskrivet reportage om ett reportage och samtidigt en nagelbitarthriller på allra högsta nivå. Faktiskt, trots det allvarsamma ämnet, även formuleringar och slapsticksliknande historier med en hel del skön humor i.

Poesin får gärna retas, irritera och upprepa sig, skriver poeten och akademiledamoten Katarina Frostenson i sin kombinerade essä-, prosa- och diktsamling "Tre vägar", som är en av de nominerade böckerna till årets Augustpris. Enligt henne är det poesins uppgift att upprepa ord och vändningar som i förlängningen kan leda till en metamorfos, gå från att ha varit larv till att bli en fjäril.

Under en höstpromenad funderar hon på gatunamnen, familjehändelser, människor och poeter som triggat igång hennes fantasi. Nelly Sachs, Sylvia Plath, Virginia Woolf, Anna Achmatova, alla har de satt spår, liksom den förra akademikollegan och vännen Birgitta Trotzig, som en gång med viskande stämma högläste dikter av Anna Achmatova för henne.

Det är en vemodig och vacker essä Katarina Frostenson har skrivit om sina gamla barndomskvarter i Stockholmsförorten Hägersten.

Poeten och litteraturkritikern i Aftonbladet Athena Farrokhzad är också nominerad till Augustpriset i den skönlitterära klassen. Hennes alldeles bländvita, silverglänsande, lyriksamling "Vitsvi"t med vita bokstäver på svarta remsor över sidorna kräver i sin teatrala form att bli framförd med hög och ljudlig stämma, som ett grekiskt drama där fadern, modern, mormodern, brodern och morbrodern vittnar om våld och terror i hemlandet. Diktjaget står på den anklagades bänk och lyssnar men med ett kritiskt öra till deras hetsiga röster.

Alla familjemedlemmarna har olika strategier för att överleva i det nya landet. Mamman är överlevaren, som vill assimilering, snabbt och utan återblickar.

Männen i familjen har känt krigets fasor i sina kroppar och låter minnena frodas på marken/som ett anspråkslöst ogräs medan mormodern hela tiden längtar tillbaka.

Genom diktsamlingen strömmar den vita mjölken, rinner genom struparna och ger näring men också skuldkänslor mot dem som en gång bar den.

Det är kraftfulla dikter, som ligger bra i munnen och har ett bildspråk som länge stannar kvar på näthinnan.

Måndagen den 25 november delas Augustpriserna ut i Konserthuset i Stockholm.

BÖCKER

Tre vägar

Katarina Frostensson

Wahlström & Widmark

Vitsvit

Athena Farrokhzad

Albert Bonniers Förlag

lyrik

Lena Sundström

Spår

reportage

Natur & Kultur

Karin Lundquist

Mer läsning

Annons