Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stålmannens omklädningsrum - snart bara ett minne blott

/
  • Hos Bengt Dahlberg i Ulvviksby kan man fortfarande höra den välbekanta ringsignalen från en gammal telefonkiosk.
  • 60056! Bengt Dahlberg svarar på klassiskt manér i sin egen telefonkiosk på tomten.
  • Motvilligt har Bengt Dahlberg till slut fått ge vika för den digitala revolutionen och skaffat en mobiltelefon.
  • Antalet telefonkiosker växte stadigt fram till början av 1980-talet. Den här modellen var vanlig på 1960-talet.
  • Den första telefonkiosken i Sverige sattes upp i Stockholm redan på 1890-talet.

För inte så många år sedan var de en naturlig del av stadsbilden.

Det var där Stålmannen bytte skepnad.

Vi andra ringde kärestan. Eller särskilt brådskande samtal.

Nu är de snart borta. Men hos Bengt Dahlberg, 57, kan man fortfarande höra den välbekanta ringsignalen från en telefonkiosk.

Annons

Se också: TV - Har telefonkiosk på tomten

Fråga en 50-talist om de ringt från en telefonautomat och du får garanterat ett ja. Förmodligen minns de också att de i begynnelsen bara behövde lägga 25 öre i myntinkastet för den begärliga kontakten med omvärlden. Så småningom krävdes större ingrepp i portmonnän när priset höjdes till en hel krona.

Det var också ett populärt tillhåll för små lymlar som strök omkring utanför kuren i förhoppningen att mynt skulle "glömmas" kvar efter samtalet.

När de var som flest i början av 1980-talet fanns det runt 44 000 telefonautomater i Sverige. Sedan kom mobiltelefonen och undan för undan försvann de som kännemärken i stadsbilden. Nu är det bara 1 200 telefonkiosker kvar - och nu ska även dessa skrotas. Senast 2015 ska de sista automaterna tas ur drift, enligt Telia. En tråkig utveckling, anser Bengt Dahlberg som alltid gått i gång på ordet nostalgi och gamla grejor.

När han fick syn på en telefonkiosk av klassiskt 60-talssnitt på Dufvenbergs traktordemontering i Byerast blev han eld och lågor.

– Jag gick direkt till ägaren och hörde mig för om den gick att köpa. Och efter en stunds dividerande kom vi överens om ett pris.

Kuren, som då var i tämligen anskrämligt skick, fraktades på släpkärra hem till Ulvviksby utanför Härnösand för kärleksfull omvårdnad. Rost slipades bort, hela härligheten lackades om och slitna detaljer byttes ut. I dag är den i nyskick och placerad i trädgården inte långt från själva boningshuset.

– Visst är det lite kult, säger Bengt som ofta gör sig ett litet ärende till sin lilla trädgårdskur för en stunds kontemplation.

Telefonledningen är inkopplad och ringsignalen är den klassiska som kunde höras i alla gamla telefonkiosker, tydlig och klar. Inga problem att uppfatta, ens för en gravt hörselskadad.

Skulle Bengt, mot förmodan inte vara hemma när det ringer, kan grannen tvärs över vägen springa över och svara. Och när han själv griper telefonluren är det raka besked direkt, inget trams som efternamn eller hallå. Nej telefonnumret är det som gäller, precis som det var i telefonens barndom.

– Det enda som grämer mig är att jag inte lyckats få tag på originaltelefonen, säger Bengt.

Motvilligt medger han, som om det vore en synd, att även han till slut fått ge vika för den digitala revolutionen och skaffat en mobiltelefon.

– Ja, det är ett måste i dag. Men ljudet i en gammal telefon är oslagbart.

Den första telefonkiosken i Sverige sattes upp i Stockholm redan på 1890-talet. Antalet växte sedan stadigt fram till början av 1980-talet. Sedan dess har antalet telefonautomater stadigt minskat. Dryga kostnader för drift och skadegörelse gjorde det mindre och mindre lönsamt att driva dem.

Är du telefonnörd och sugen på en egen telefonkiosk i trädgården får det bli snabba ryck.

Telia har visserligen bjudit ut de kvarvarande modellerna till försäljning till priser mellan 1 500 och 3 000 kronor, men intresset har varit så stort att man nu klappat igen butiken och inte tar emot fler intresseanmälningar.

Mer läsning

Annons