Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slår ett slag för mer fokus på benskörhet

/
  • Ann-Christin Sjödin, Mildrid Gran och Torborg Söderberg från Riksföreningen Osteoporotiker (ROP) i Västernorrlands län, är alla positiva till att landstinget planerar att öka satsningen på patienter som lider av benskörhet.

Landstinget Västernorrland är på väg att dra i gång en behandlingslinje för benskörhet.

Men kostnaderna för satsningen kommer förmodligen att sparas in genom färre frakturer vid fallolyckor.

Annons

En arbetsgrupp på landstinget jobbar med frågan och föreslår bland annat att det köps in benskörhetsmätare för att lättare diagnostisera hur patienter ska behandlas. I hela landstinget finns det i dag bara en så kallad DEXA-mätare på Länssjukhuset, dessutom av äldre modell.

Ska det här sedan skötas i primärvården eller på sjukhusen?

– Det är svårt att säga just nu, men vår tanke är att den största delen av diagnostiken ska skötas i primärvården. Vi funderar på att knyta DEXA-mätarna till röntgenavdelningarna på sjukhusen och kanske till medicinklinikerna, säger landstingsöverläkare Per Skude.

Läs också: Alltför få i länet får läkemedel

I en första fas kan det även krävas extra personal för att driva satsningen.

Orsakerna till benskörhet är komplexa, men kan bland annat handla om bristfällig föda, dåligt intag av D-vitamin, låg fysisk aktivitet och läkemedelsbehandling. Benskörhet kan behandlas med läkemedel, men det handlar även om livsstilsförändringar.

Enligt nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen kommer landstingens ökade kostnader för behandling av benskörhet att sparas in genom färre frakturer. På sikt räknar man därför med en årlig kostnadsminskning för landstingen i Sverige med 200 miljoner kronor.

– Det är en samhällsekonomisk vinst med att göra såna här investeringar i apparatur, läkemedelsförskrivning samt andra åtgärder än mediciner. Dessutom mår de enskilda individerna bättre, säger Per Skude.

Med det sagt, varför har ni inte gjort det här tidigare?

– Det är en bra fråga. Jag tror att en del av förklaringen är att det handlar om en svag grupp. Det är inga starka signalerare, säger Skude.

Är det en kvinnofråga?

– Kvinnor är mer drabbade, men man kan inte säga att det finns ett rent genusperspektiv, säger Per Skude.

Hälso- och sjukvårdsdirektören Margareta Berglund Rödén gör en annorlunda tolkning.

– Det finns en effektiv och enkel metod för att behandla benskörhet, men så bryr vi oss inte om att diagnostisera det. Det beror nog på att det är kvinnor som drabbas, säger Berglund Rödén.

Själv brinner hon extra för frågan. Som klinikchef på ortopeden drog hon i gång en mottagning på länssjukhuset för just benskörhet, men den stängdes 2009.

Mer läsning

Annons