Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Revisionsverket satsar på modell från Härnösand

Annons
Revisionsverket satsar på modell från Härnösand

Introduktionen av flyktingar i det svenska samhället är inte effektiv. Istället vill man använda sig av den modell som Härnösands kommun nu tänker arbeta efter. Det framgår i en granskning av Riksrevisionsverket.

Under granskningens gång har Riksrevisionsverket tagit hjälp av bland andra Abbas Khanahmadi flyktingsamordnare i Härnösands kommun.

Han har ingått i en referensgrupp som tillsattes i början av år 2002 med företrädare för Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Integrationsverket, Migrationsverket, Kvinnoforum, Skolverket, Svenska kommunförbundet och Härnösands kommun, som dessutom utgjorde gruppens enda kommun.

RRV har tillsammans med referensgruppen granskat introduktionsverksamheten av flyktingar och anhöriga som har fått uppehållstillstånd. Nu finns inte enligt RRV förutsättningar att nå riksdagens mål om att flyktingar snabbt ska uppnå egen försörjning.

- Jag har hävdat att man måste sätta flyktingen i centrum och skaffa ekonomiska incitament för att flyktingen snabbt ska komma ut på arbetsmarknaden, säger Abbas Khanahmadi.

Byrådirektör Åsa Åhlén Hagman, som ligger bakom rapporten är nöjd med insatsen från Abbas Khanahmadi.

- Han har liksom övriga i referensgruppen framfört intressanta synpunkter. Det är bra att vi har haft med en företrädare som kan ge ett lokalt perspektiv, säger hon till Tidningen Ångermanland.

Samverkan mellan statliga myndigheter och andra aktörer som ansvarar för olika uppgifter i introduktionen fungerar enligt RRV:s rapport dåligt och de individuella introduktionsplanerna är inte anpassade till individernas behov och förutsättningar.

Varje år betalar staten två miljarder kronor till kommunerna som ersättning för flyktingmottagandet. Det enda krav som staten ställer på kommunerna är att de upprättar individuella planer för introduktionen av flyktingarna. Det ställs inga krav på innehållet i planerna, eller på vad som faktiskt ska uppnås.

- Det är glädjande att få bekräftat att vi är på rätt spår när vi sätter upp målsättningar för verksamheten, säger Abbas Khanahmadi.

Härnösands kommun har ju som Tidningen tidigare berättat som målsättning att alla flyktingar ska arbeta efter tre år.

Riksrevisionsverket har granskat introduktionsplanerna för 212 individer i 24 olika kommuner samt intervjuat berörda aktörer i 20 kommuner.

Informationsöverföringen mellan myndigheter och kommuner är bristfällig. Migrationsverket lämnar till exempel otillräcklig information till kommunerna när det gäller individernas bakgrund, eventuella särskilda behov och vilken kunskap de har förvärvat medan de har väntat på uppehållstillstånd. Kommunerna visar å sin sida svagt intresse för informationen. Invandrare upplever därför ofta att de måste starta om från början och ge samma information varje gång de möter en ny instans.

- Här är återigen viktigt att sätta flyktingen i centrum och starta introduktion och senare integration redan på migrationsverkets flyktingmottagningar. Planer som sedan fullföljs i de olika kommunerna, menar Abbas Khanahmadi.

Arbetsförmedlingen deltar nu endast undantagsvis med kvalificerad vägledning när individens framtid planeras och i arbetet med att skaffa praktikplatser.

-Det verkar som den överenskommelse som gjorts med arbetsmarknadsverket inte riktigt nått ut, säger Åsa Åhlén Hagman.

Enligt Riksrevisionsverkets bedömning behövs en garanti för att man i alla kommuner för en bra dialog med de enskilda flyktingarna om vilka grundläggande värderingar som det svenska samhället strävar efter att förverkliga, de värderingar som uttrycks i FNs konventioner om kvinnor, barn och mänskliga rättigheter samt om riksdagens mål för integrationspolitiken.

lennart lundberg

Mer läsning

Annons