Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hundratals anmärkningar på brandskyddet

/
  • Andreas Hoff, tillsynsansvarig på räddningstjänsten Höga kusten-Ådalen.
  • Österåsens hälsohem har ett femtiotal brandskyddsanmärkningar totalt. Träbyggnaderna är extra känsliga. I en besiktning för två år sedan noteras att larmdon saknas i alla patientrum. 2008 framhålls att fönsterutrymning via fasadstegar inte är att rekommendera för personer med funktionsnedsättning.
  • Hola folkhögskola.
  • Från Hola folkhögskola noteras i december 2010 att inga brandlarm registreras hos mottagaren. Larmsändare saknas. Två år tidigare dömdes elevbostäderna ut som direkt olämpliga för boende. Rummen var inte brandtekniskt avskilda från varandra och man fann stora tygstycken över armaturerna, brännbart material på spisar, blockerade utrymningsvägar och levande ljus lite överallt.

Brandskyddet i landstingets fastigheter brister inte bara här och där.

Om interna inspektioner, konsultkontroller och räddningstjänstens påpekanden vägs ihop handlar det om hundratals och åter hundratals anmärkningar.

Annons

Sjukhusen har otätt mellan brandceller. Brand och rökgaser kan spridas via ventilation och hisschakt. Utrymningen ifrågasätts i andra fastigheter och landstingets dyrbara konst saknar maximalt skydd.

Det är några av fynden som allehanda.se och Sundsvalls Tidning har berättat om i tidigare artiklar.

Totalt finns långt mer än 500 anmärkningar på ett tjugotal av landstingets fastigheter enbart från brandlarmsinspektioner. Därtill kommer över 400 noteringar från särskilda brandskyddsinventeringar.

Det visar vår granskning av materialet som också innehåller krav från elinspektioner, från räddningstjänstens tillsynsbesök och från försäkringsbolag.

Intervjuer med berörda konsulter och anställda bekräftar bilden av ett landsting med kraftigt eftersatt brandskydd. Många välkomnar att det äntligen uppmärksammas hur man blundar för bristerna, ibland trots upprepade påpekanden under flera år.

Problemet med intervjuerna är att knappt någon vågar träda fram offentligt. Konsulterna vill inte bita den hand som föder dem. Personal är rädda om jobben.

– Alla har rätt att säga vad de tycker, kommenterar Torbjörn Olsson, chef på Landstingsfastigheter.

Protokollen talar sitt tydliga språk ändå.

– Det vore värre om det var tomma pärmar. Hög ambitionsnivå ger många anmärkningar. Det är ingen sensation, menar Per-Erik Bergman, tillförordnad driftchef på Landstingsfastigheter.

– Stämmer siffran 500 så har vi en anmärkning per tusen kvadratmeter yta. Det vore intressant att se hur det ser ut i övriga landsting.

Ledningen invänder att man måste titta på varje enskild anmärkning för sig. Vid inspektionerna blandas stort och smått, sådant som är brådskande och sådant som inte måste åtgärdas omedelbart.

Samtidigt gäller att till synes harmlösa saker som att en ändring inte har förts in på en ritning kan spela stor roll om det faktiskt börjar brinna.

Många gånger anmärks just på brister i så kallade orienteringsritningar. Exempelvis har landstingskansliet flera sådana anmärkningar.

– Det innebär att våra rökdykare från räddningstjänsten får problem när de ska in. Om ritningen inte stämmer så hittar de inte eller kommer inte fram.

– Viktigast är i och för sig att folk kan ta sig ut om det brinner. Men allt ska åtgärdas. Här finns anmärkningar på landstinget från 1997 så de har ju haft tid på sig, kommenterar Andreas Hoff, vice räddningschef och tillsynsansvarig på räddningstjänsten Höga kusten-Ådalen.

En nödutgångsskylt som sitter fel kan också ses som en bagatell. Eller så är skylten skillnaden mellan liv och död i ett rökfyllt utrymme med panikslagna människor.

Landstingsfastigheter betonar att man bedriver systematiskt brandskyddsarbete med introduktion och vidareutbildning av alla som jobbar inom landstinget.

Dessutom är risken faktiskt störst för anlagda bränder. Därför ser man över skalskyddet. Kontrollen kan bli hårdare på vem som släpps in på sjukhus.

Mer läsning

Annons