Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brottsoffer får själva göra brottsplatsundersökningen

/

Polisen klarar bara upp vart tionde inbrott.
Anmälningar läggs ner istället för att utredas.
Och brottsplatsundersökningar – de kan den drabbade få göra själv.

Annons

I Västernorrland har bara vart tionde bostadsinbrott klarats upp under de senaste tio åren. Det är ungefär lika illa som i övriga landet. Men då handlar det i första hand om inbrott i bostad. För den som får påhälsning i sommarstugan är chansen att någon åker fast för brottet i princip obefintlig.

Förra året anmäldes i länet 241 inbrott i fritidshus. Ett enda klarades upp. De senaste åren har polisen i Västernorrland snittat på mindre än en halv procents uppklarning, det är till och med sämre än riket i stort, där åtminstone vart tionde sommarstugeinbrott blir löst.

Tidningen Ångermanland har tagit del av alla nedlagda anmälningar av inbrott i fritidshus och källare/vind i Härnösand, Kramfors och Sollefteå under perioden september 2011 till september 2012.

Det visar sig att polisen sällan ens åker ut till brottsplatsen. Istället blir det den brottsdrabbade själv som får agera detektiv när brottet upptäcks.

När någon haft inbrott och ringer polisen på 114 14 hamnar samtalet hos något av polisens kontaktcenter i Sverige (PKC). Redan i telefonen får anmälaren frågan om det finns några spår på brottsplatsen. Sen tycks det bero på om svaren duger eller inte om det anses vara värt att skicka ut en patrull och inleda en förundersökning.

Ibland finns inga bilar att skicka. Det rullar fem, sex bilar i länet varje dag och är de upptagna av något annat så går det inte att prioritera ett sommarstugeinbrott. Men ofta skrivs ärendena av direkt, hos jourhavande förundersökningsledare i Sundsvall.

– Vi ska ut på alla inbrott om det inte ligger akuta ärenden före. Alla är överens om det. Vi följer direktiven här i Västernorrland, vi försöker verkligen det. Men är det helt klart att det inte finns något att gå på så blir det ingen åtgärd, säger Stefan Edin, tidigare chef för de jourhavande förundersökningsledarna i Västernorrland under den här perioden.

När det står helt klart att det inte finns något att gå på brukar det kallas för att spaningsuppslag saknas. Men i de flesta anmälningar som Tidningen Ångermanland har tagit del av är det inte polisen själv som kommit fram till att det inte finns spår. Det är istället brottsoffret, som inte vet vad han ska leta efter, som inte kan se några spår. Därefter läggs ärendet ner, utan att polisen varit på plats.

– På ett chefsmöte nyligen blev det ju uppsträckningssamtal om det här med hur viktigt det är att vi kommer ut på platsen. Men det händer ju att patrullerna här inte ens får veta att det hänt något. Hur ska vi då kunna bli bättre? säger en polis.

Som det fungerar i dag ska anmälan passera flera led innan den hamnar hos polisen på den ort där inbrottet begåtts. Från PKC till länspolisen i Sundsvall, först därefter får närpolisen ärendet på sitt bord. Då kan det ha gått en dag eller två.

– Det händer att vi tar upp det och gör en platsundersökning. Finns det någon tåt att dra i så gör vi det. Men vi får ju anmälningarna dagen efter och det kan vara svårt att börja dra i något i efterhand. Då kan de redan ha städat, säger Kristina Persson, en av förundersökningsledarna i Sollefteå.

Att brottsoffret får agera brottsplatsundersökare i stället för att en patrull skickas till platsen är ett känt problem hos polisen. Men frågan är vems fel det är?

– Det är ärendegången som gör att det blir fördröjning. När anmälan tas upp av PKC någonstans i landet så ska den granskas på stället och det görs inte på en gång. Sen skickas den till jourhavande förundersökningsledare i Sundsvall och där kan det också bli liggande, eftersom de kan ha 30-35 ärenden som ligger och väntar. jourhavande förundersökningsledare fungerar bra, men de har fullt upp ibland, säger Jan Aller, förundersökningsledare i Härnösand.

Länspolismästare Per Silverliden håller med.

– Vi kommer i dagarna att skicka en skrivelse till PKC om vad som måste förbättras. Vi har flera gånger påtalat vikten av att de släpper ärendena vidare till oss, för det finns fall där vi inte har fått veta vad som hänt, säger han.

– Men när det gäller brottsplatsundersökningar så har vi inte genomfört sådana i tillräckligt många ärenden. Vi måste anstränga oss för att bli bättre.

Justitieminister Beatrice Ask, som i slutet av november besökte Härnösand, vill nu höja straffen för bland annat bostadsinbrott och inbrott i fritidshus för att få bättre uppklarning.

– Vi har jättestora problem med till exempel bostadsinbrott och då måste vi ta itu med dem. Jag tror att när man höjer straffvärdet så motiverar man polisen att jobba mer med de ärendena, säger hon.

En bra idé tycker Per Silverliden.

– Ja, det tycker jag. Det är brott som drabbar den enskildes integritet, så jag tycker att straffvärdet ska uppgraderas.

Mer läsning

Annons