Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

300 hektar naturvårdsbränning

/
  • Lagom brand på rätt plats skapar förutsättningar för att hundratals arter ska kunna föröka sig i den brandskadade skogen.
  • John Granbo är projektledare för Life taiga. Han arbetar också själv praktiskt med naturvårdsbränningar.
  • Efter en brand kan många arter etablera sig i den nya miljön

Skogsbränder är inte bara av ondo. När det brinner på rätt plats och på rätt sätt gynnas massor av växter och djur.
Nu drar ett av länets största naturvårdsprojekt genom tiderna i gång – Life taiga.
Under en femårsperiod ska flera hundra hektar planerad naturvårdsbränning genomföras i ett tio-tal naturskyddade skogar, i naturreservat som ingår i EU:s nätverk Natura 2000.

Annons

Västernorrland är ett av 14 län som får dela på 50 miljoner kronor till projektet från EU.

– Meningen är att vi ska genomföra 16 bränder på i genomsnitt 60 hektar vardera, säger projektledaren John Granbo på länsstyrelsen.

Väldigt förenklat är målsättningen att återskapa de miljöer som gått förlorade sedan bekämpningen av skogsbränder började i slutet av 1800-talet. Att få fler glesare och varierade skogar med gamla tallar.

Genom årtusendena är bland annat många svampar, insekter och blommor anpassade efter att föröka sig i de miljöer bränderna skapar.

Förr brann ungefär 1,0 procent av all skog varje år, jämfört med 0, 016 procent i dag.

Skillnaden mot de "vilda skogsbränderna" är att en naturvårdsbränning sker kontrollerat och på de platser där man vill att det ska brinna. John Granbo påpekar att det kan låta som en paradox at man anlägger naturvårdbränder under en period då det varnas för skogsbränder. Men säger att det är då det går att genomföra eldningen som sker med stor säkerhet.

– Vi förbereder med säkra gränser, anmäler i god tid till räddningstjänsten, utbildar personal och entreprenörer, har en bra utrustning och eldar bara under stabila väderförhållanden.

I planeringen ingår också att i förväg lägga ut pumpar, slangar och eventuellt ta bort små granar som riskerar ge gnistbildningar.

Man tar också hänsyn till en rad väderfaktorer, skogstypen, risken för gnistor och så vidare. Normalt sköts naturvårdbränning av en grupp på 8-12 personer.

– Vi eldar alltid mot vindriktningen och efter en bränning ser vi till att ha bevakning minst tre dygn efter att den sista röken upphört.

Han berättar också att man eldar olika hårt beroende på vad man vill uppnå. Ofta är målsättningen att de större träden ska överleva och bli härdade mot framtida nya bränder. Sådana gamla tallar kan klara tiotals bränder under flera århundraden.

Men ibland vill man också att vissa partier av skog ska dö helt för att skapa död och döende ved som substrat.

Mer läsning

Annons