Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt fler äldre får hjälp av barnen

Annons

Mellan 80 000 och 100 000 personer har gått ner i arbetstid eller slutat arbeta för att ta hand om äldre, anhöriga vilka oftast är kvinnor med lägre utbildning. Siffrorna har tagits fram av forskare på uppdrag av fackförbundet Kommunal.

Utvecklingen är mycket oroande, det är nödvändigt med en bra barn- och äldreomsorg för att arbetsmarknaden ska fungera. Vi har varit världsledande på äldreomsorg, det är vi inte längre, det går åt alldeles fel håll, sade Kommunals ordförande Annelie Nordström när hon presenterade Marta Szebehelys och Petra Ulmanens studie. Det här är en mycket viktig fråga för Kommunal, det är i stor utsträckning medelålders döttrar och svärdöttrar som får ta på sig uppdraget att se till de gamla och många av dem är våra medlemmar, sade Nordström.

Ulmanen slår fast att det är vanligast att lågutbildade äldre får hjälp av anhöriga.

Då blir det ju att de med låg pension blir mest beroende av barnens hjälp. Och barnen har då svårare att satsa på sina arbeten och sin försörjning och sin karriär. Och då hamnar de också på efterkälken, så klasskillnaderna förstärks, säger Ulmanen.

Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker att rapporten konstaterar ett viktigt samhällsproblem.

Det är fullt arbetsföra människor som till följd av omsorgstrycket tvingas anpassa sig att jobba mindre än de annars skulle göra, och arbetade timmar är nyckel till svensk välfärd. Ju fler arbetade timmar vi har desto mer säkrar vi välfärdsfinansieringen, säger han.

TT: Satsar kommunerna tillräckligt på äldreomsorg?

Det satsas stora resurser och det kommer vi att se mer av. Vi har ett åldrande Sverige, säger Reinfeldt.

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) tycker inte att det finns underlag i rapporten för att säga att anhörigas insatser ersätter äldreomsorgen.

Många anhöriga gör insatser, men merparten sker så att den som gör insatsen också känner sig nöjd. 86 procent av 1,3 miljoner anhöriga tycker att det alltid eller oftast känns bra att ge omsorg. Det är en fantastiskt hög siffra, säger Maria Larsson.

TT: Men om man då ger omsorg för att man inte blir beviljad det stöd som ens anhörig behöver?

Då ska man i första hand ansöka om stöd och få det prövat. Är man inte nöjd med beslutet så ska man överklaga och få det prövat i högre instans.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utreda om de som känner sig belastade av omsorgsbördan är samma grupp som går ned i arbetstid eller helt slutar jobba.

Det är ganska allvarligt att den grupp som känner sig tvingad att helt eller delvis gå ner i arbete för att ta hand om äldre anhöriga ökar. Den samlade pensionen utgörs ju av hur du arbetat under hela livet, säger Lena Hallengren, Socialdemokraternas talesperson i äldrefrågor.

Hon drar paralleller till hur barnomsorgen utvecklats sedan 1960-1970-talen.

Vi sade då att det är nödvändigt med en barnomsorg av god kvalitet om vi ska få unga män och kvinnor att kunna både arbeta och ha barn. Den parallellen gör vi inte alltid till äldreomsorgen - vi säger sällan att vi behöver en äldreomsorg för att vi inte ska behöva ta hand om våra äldre föräldrar, säger Lena Hallengren.

Hon påpekar att det i äldrevården, till skillnad från i barnomsorgen, inte finns någon garanti om att få plats inom en viss tid.

I äldreomsorgen kan man inte bara nekas plats, ibland är man missnöjd med kvaliteten och vill inte lämna bort sin äldre anhörig, säger hon.

Äldreomsorgens resurser i förhållande till antal personer över 80 år minskade enligt rapporten under 1990-talet med 14 procent. Minskningen har fortsatt under 2000-talet med ytterligare åtta procent.

Visserligen har antalet personer med hemhjälp ökat under de senaste decennierna men det är få av dem som har fått lika många hjälptimmar som de skulle ha fått i ett äldreboende.

Neddragningen i antalet platser på äldreboenden har alltså inte kompenserats, sett till antalet hjälptimmar, av utökad hemtjänst, enligt rapporten.

Mer läsning

Annons