Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Älgskadorna kostar enorma belopp

Älgens betning av tallplant kostar skogsbruket enorma belopp.

En ny undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att i södra Norrland minskar tillväxten på sikt med 300 000 kubikmeter per år.

Med ett ungefärligt pris om 400 kronor per kubikmeter handlar det om 120 miljoner kronor per år i virkesvärde.

Med södra Norrland syftas på Jämtland, Västernorrland och Gävleborg. Sett till hela riket kommer tillväxtförlusten att ligga på ungefär 1 miljon skogskubikmeter per år i framtiden. Den årliga tillväxten för tall ligger på 40 miljoner skogskubikmeter.

– Då pratar vi bara om själva virkesvärdet. Vi har ju också kostnaderna för utebliven förädling av virket, säger forskaren Göran Kempe som gjort utredningen.

Hans uppgifter visar alltså bara kostnaderna för de volymer som försvinner. Till detta kommer, förutom utebliven vidareförädling, även det faktum att tallarna på många håll är så skadade att de aldrig kommer att kunna användas till sågat virke, bara massaved. Det ger också mindre intäkter för skogsägaren.

– Vad det tillsammans betyder ekonomiskt är svårt att säga, det är något nationalekonomerna kanske kan sia om.

Han har i sina beräkningar utgått från de uppgifter som finns i Riksskogstaxeringen om skador av älg under 1980-talet. Sedan har han räknat på vad det får för konsekvenser för volymtillväxten. Det handlar om ungefär 1400 provpunkter över hela landet som ingår i analysen.

Rikssskogstaxeringen har inventerat med en annan metod än den älgbetesinventering, Äbin, som görs regelbundet numer.

Men helt klart har skadorna varit stora ända sedan 80-talet och framåt, med en del svängningar påpekar Göran Kempe.

– I Äbin har man satt upp en acceptabel gräns på 2 procent årliga skador på huvudstammarna, men nivån ligger ofta runt tio procent, så det handlar om stora skador.

Problemet är när älgarna ger sig in i unga tallskogar som ännu inte kommit över betningssäker höjd. När tallskogen är ung betar älgarna både toppskott, sidoskott och bark. Ibland bryts hela träd ner av älgarna för kalvarnas skull. Älgskadorna ökade i samband med att kalhyggesbruket infördes vilket gav massor av föda åt älgarna som kunde öka explosionsartat.

Göran Kempe berättar att han nu funderar på en uppföljande studie av tillväxten i tallar som nu är 30-40 år gamla, som var utsatta för älgbetning på 1980-talet.

Enligt Skogsindustrierna har man nu också ytterligare preciserat hur stora skador som är acceptabla. Målet är att sju av tio tallar ska vara oskadade när de blivit så höga, fem meter, att de vuxit ur viltskadefarlig höjd.

– För att skogsägare ska våga planera tall är detta helt avgörande, säger Sten Frohm, skogsdirektör hos Lrf Skogsägarna.