Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Aktivister vill stoppa kvävegödslingen

Frågan om kvävegödsling har varit på tapeten i bygden i nästan 30 år. Motståndarna menar att det är en fara för miljön medan skogsföretag och forskare inte ser lika hårt på gödslingen.

Strax utanför Junsele har Kim Hultgren satt upp ett tält bredvid sex stora påsar med kvävegödsel. Han vaktar påsarna och tänker försöka stoppa skogsföretaget Holmen från att sprida gödslet i skogen. Tanken är att han, tillsammans med en grupp aktivister, ska sätta sig på säckarna så att de inte kan flyttas från platsen.

– Vi är trötta på skogsföretagens kortsiktiga tänkande. De måste sluta gödsla och låta skogen växa naturligt, säger Kim Hultgren.

Han är uppvuxen i Skogsnäs där byborna har engagerat sig mot kvävegödsling i 30 år. Han ser det som en självklarhet att protestera mot gödslingen och visa att han bryr sig.

Enligt Linda Ellegaard Nordström från föreningen Skydda Skogen borde kvävegödslingen förbjudas av försiktighetsskäl. Hon menar att svampar är mycket känsliga mot kväve och att man vid gödsling tar död på svampar som bildar en viktig mykorrhiza med träden. Enligt Linda Ellegaard Nordström är även blåbären hotade.

– Kvävet i gödslet kan ta död på ris och bär och mängden bär minskar med hälften efter en gödsling av marken.

Linda Ellegaard Nordström anser att skogsbolagen har huggit för hårt i skogarna och att det är därför de måste gödsla för att få en snabb tillväxt. Hon pekar på att det finns ett stort virkesglapp i svenska skogar mellan yngre skog som ännu inte kan avverkas och äldre. Enligt henne finns det fler träd med låg ålder.

Lars Högbom på Skogforsk ser inga problem med gödsling så länge de som gödslar följer riktlinjerna som Skogforsk varit med och tagit fram. Bland annat finns det begränsningar hur nära vattendrag man får gödsla. Lars Högbom menar att mykorrhizan inte försvinner vid gödsling men att det däremot blir en artförskjutning som gör att vissa svampar minskar i antal medan andra ökar.

– När det gäller blåbären har vi på Skogsforsk inte sett någon påverkan alls på våra cirka 200 forskningar på ämnet.

SLU forskaren Joachim Strengbom tycker inte att det är en biologisk utan en samhällsfråga. Hans forskning pekar på en 40 procentig minskning av blåbär och ris efter att man avverkat ett område som gödslats. Däremot har hans forskning inte visat någon direkt påverkan på bären efter gödsling.

– Det finns positiva aspekter med gödsling, som samhällsnyttan med en ökad timmerproduktion. Men det kan också finnas negativa saker som vi måste forska vidare för att ta reda på, säger han.

På skogsföretaget Holmen berättar skogskötselchef Olof Norman att de följer allmänna råd och litar på att inte miljön förstörs. Vad skogsföretaget gör när de stöter på aktivisterna i Junseles skogar kan han inte svara på.