Så blev det också. Tisdagen den 5 september klockan 15 var det så dags. Robert anlände i god tid tillsammans med några kamrater. De fastnade för att hålla till utomhus. Uteområdet med utescenen avvintrades snabbt och elegant med många hjälpsamma och unga händer som strömmade till allt eftersom.

Sommaridyllen var i det närmaste återskapad och på den en varm höstsol, som strålande glad lade sig som ett varmt täcke över närmare 80-talet glada och förväntansfulla elevkamrater som utan suktan skapat sig sittplatser av det som gården hunnit vintra in.

Sedan högtaleriet var på plats och gitarrerna stämda var det dags för Robert att ta vid. Han småpratade med muntrationer allt medan hans ljuva stämma bjöd på en för alla mer eller mindre känd repertoar, som väckte uppskattning och applåder.

Robert avrundade sin halvtimme med lite Cornelis-sväng varefter övriga som kände för det, fick ta scenen i besittning och bjuda på ytterligare godbitar, som väckte glädje, uppskattning och beundran.

Denna eftermiddag formades till en glad märkesdag tillsammans med glada och härliga ungdomar från hela vårt avlånga land som, uppenbarligen och synbarligen kände glädje och respekt för sin framtid och sin mentor Ulla Sjöström.

Göte Nordmar