Både i en tidigare krönika av Jonatan Macznik och nu den 15 augusti på ledarsidan av Malin Lernfelt, upplåter ÖA utrymme och synpunkter som ondgör sig över den demokratiska utvecklingen i Israel.

Medans synpunkter som tvärtom framhåller att demokratin stärks i Israel, avvisas av ÖA. Bristande lokalt intresse, är då förklaringen. Men i vems intresse är det då, som ÖA tillåter en ensidig negativ beskrivning av ett lagförslag, som när det på ett liknande sätt tillämpas i andra demokratiska länder, anses vara något som stärker demokratin.

Kritisera gärna Israel men använd inte dubbla standard, som vän av Israel uppfattar jag det som antisionism.

Det handlar om det nya lagförslaget i Israel, där folkvalda får större makt att utse domare inom domstolsväsendet. Ett system som de flesta demokratiska länder har, i Sverige är det regeringen som utser HD-domarna.

Varför är inte ÖA full av artiklar, krönikor och ledare som oroas över att det i vårt land är regeringen som utser HD-domarna? Varför just Israel?

Israel är en parlamentarisk demokrati, med rösträtt för alla medborgare över 18 år.

Landets högsta domstol har 15 domare, som nomineras av en kommitté av tre HD-domare, två personer från advokatsamfundet, två ministrar och två Knesset-ledamöter. Minst sju röster krävs för att en domare ska utses.

Israeliska regeringens reformationsförslag är att ändra lagförslaget så att makten hamnar på dom folkvalda och inte som nu, där juristerna har majoritet (ett slags ”veto”) över de folkvalda kommittémedlemmarna.

Israelkännaren och debattören Christina Toledano Åsbrink uttrycker det träffande: ”Landets högsta domstol har gett sig själv en sådan makt att man i princip kunnat annullera allt som bestämts av vår demokratiskt valda regering”.

Hon menar att den uppkomna situationen i själva verket handlar om vänstersympatisörers ovilja att respektera valresultatet, där Netanyahus högerkoalition fick knapp majoritet.

Här anar vi hur demokratin hotas, inte av folkvalda, som ÖA:s ledarskribenter fokuserade på, utan av domare som fått alltför stor makt.

Det är alltid lätt att säga sig försvara demokratin, men utan att andra åsikter ventileras blir det snart bara ord. Det är den levande debatten som håller liv i den demokrati som vi säger oss vilja ha.

Thomas Lundgren