Kvällen inleddes för de vackert klädda damerna med att ställa i ordning fika och duka upp för den förväntade publiken, alltså för de närmaste vännerna. Ju närmare man kom till det utannonserade sju-slaget strömmade folk in från öst och väst, nord och syd. Först nu förstod damerna, att det gällde att gasa på allt vad tygen håller, för att hinna få klart fikat i tid till över hundra personer.
Nåväl, det är ju det här damkören har jobbat för under vårterminen och glädjen på scen gick inte att ta miste på, då de inledde med Kö-sång hämtad från Hasse och Tages revy Glaset i Örat. Klang och jubel och ribban var satt för kvällen, där allt knöts ihop mästerligt av körens konferenciär Maria Meidell, dirigenten Oskar Wedman och proffsige inhyste pianisten Eva Vedin.
Annons

Maria Meidell, som var körens konferenciär ”hittade till slut åt den röda tråden”. Under hela föreställningen vävde hon samman musiken med intressanta fakta, vilka ALDRIG blev snustorra. Foto: Kjell Larsson
Annons
Kluriga textförfattare fick vi många exempel på, så det var inte bara Hasse & Tages texter vi bjöds på, utan Beppe Wolgers texter fick extra mycket utrymme. Alla minns vi ju den goe, snälle skäggige farbrorn i Tv:ns barndom som nattade sina dockor. Att Beppe dessutom skrivit texten till Monica Zetterlunds stora hit ”Sakta vi går genom stan” fick kören också med.
Alla minns vi med värme tiden då Robert ”Robban” Broberg vände ut och in på orden och kören exemplifierade det med hans Båtlåt. Ännu större avtryck lämnade Povel Ramel efter sig. Här gjorde kören en sketch av Povels och Wenche Myhres Jag Diggar Dig, innan det var dags att hugga in på det framdukade fikat.

Damkören hade skramlat ihop till en blomsterkvast åt sin store inspiratör Oskar Wedman. - Kjell, du ska veta, att Oskar inte haft det så lätt att ta hand om oss alla damer, så han är värd alla blommor i hela världen fick jag höra. Foto: Kjell Larsson
Många är de musiker som fått lämna jordelivet alldeles för tidigt då de drabbats av psykisk ohälsa. Gustaf Fröding var en sådan person och ”Strövtåg i hembygden”, som Olle Adolphsson satte musik till, framkallade mina rysningar liksom Ted Gärdestads Oh Vilken Härlig Dag och So Wake Me Up av Avicci. Cornelis Vreeswijk dog i cancer bara 50 år gammal, men vad otroligt mycket han har lämnat efter sig. Turistens Klagan blev kvällens allsång, efter att det delats ut textblad med alla fem verserna.
Annons
Annons
Det gäller att inte slå sig till ro, utan enbart njuta av succén för stunden och sedan sätta upp nya djärva mål, där Björn Afzelius låtar borde ingå. På Vårcaféet stannade det vid Sång Till Friheten, men det finns ju så mycket mer att ta fram av den produktive låtskrivaren som gick bort 1999 blott 52 år.
Kjell Larsson

Bus och spex bjöd La Chorale på massor av. När turen kom till Povel Ramel, så blev det en parodi på Jag Diggar Dig. Foto: Kjell Larsson