Jag vet! Det sker en gång om året! Det första året var 2014 när Robin Hörnkvist hade sin allra första äldregala. Jag var där i Pingstkyrkan! Robin gick i gymnasiet och hade detta som en företagsidé.

Pingstkyrkan var full av pensionärer! Alla som var där minns och det minst lika bra som jag. Lokala förmågor, bland annat Bo R Holmberg och Robin själv förstås!

Robin beskrev och det har han gjort senare också, att han hade och fortfarande har fina upplevelser med sin farmor och sin morfar. Den äldre generationen borde lyftas fram. Jag tänkte – det blir något av den pojken! Robin har jobbat under åren. Ingen förening som har anknytning till äldre har väl inte haft Robin på besök som sålt biljetter; PRO, SPF, Lions med flera?

I år som de flesta åren, förutom under pandemin, har vi vandrat till Hägglunds Arena. Det pirrar redan när man närmar sig arenan. Det vimlar av finklädda människor och stämningen är hög.

Robins engagemang för äldre har renderat jobb till andra. Vilken lysande ung entreprenör vi har här i Ö-vik! I år när jag stod på andra våningen på arenan och tittade ut på parkeringen räknade jag till minst ett femtontal bussar. De olika bussbolagen hade mellan en och fyra bussar var. Det är mumma!

Jag är säker på att det inte dröjer länge till förrän han har invaderat Globen! Det har viskats i mitt öra att han skall ut på böljan blå med äldregalan? Skellefteå är ju numera sedan några år andra orten som får njuta av galan. Vi på fredagskvällen och de på lördagskvällen. Min stilla fundering är:

När kommer ögonblicket/året när vi skall fira och hylla hemmasonen Robin med egen gala på torget? Vi är inte bara bra på ishockey utan också på musik i alla former! Det bevisas ofta.

Katarina Wiklund