Replik till ledare i ÖA 26/4.

Vi i vår arbetsgrupp håller inte med om att det är utmärkt att skatten på plastpåsar slopas eller sänks. Plastpåseskatten infördes för att minska användningen av plastpåsar, vilket i sin tur skulle minska klimatutsläppen och nedskräpningen. Detta var i linje med EU:s mål om att minska plastpåseanvändningen, där medlemsländerna förväntas vidta åtgärder för att minska konsumtionen av lätta plastbärkassar.

Även om skatten kanske inte har haft exakt de effekter som önskats har den ändå bidragit till att öka medvetenheten om miljöpåverkan av plastpåsar och främja en hållbar livsstil. Det är sant att vissa studier har visat att användningen av plastpåsar har ökat på andra områden, som tunna avfallspåsar, och att försäljningen av miljövänliga plastbärkassar har minskat. Men det betyder inte att utvägen är att slopa skatten helt. Istället borde vi fokusera på att förbättra den nuvarande lösningen och hitta mer effektiva sätt att minska plastanvändningen, i enlighet med EU:s mål.

När det gäller alternativa påsar som papperskassar och tygkassar har dessa påsar sina miljöfördelar. Papperskassar är biologiskt nedbrytbara och kan återvinnas, medan tygkassar, om de används tillräckligt många gånger, också kan vara mer miljövänliga än plastpåsar. Det är dock viktigt att vi fortsätter att informera konsumenterna om hur man bäst använder och återanvänder dessa alternativa påsar för att minimera deras miljöpåverkan.

Runar Brännlunds argument om att skatten saknar logik kan bemötas med att det åtminstone har fungerat som en symbolisk åtgärd för att visa att Sverige tar klimatfrågan och EU:s mål på allvar. Det är viktigt att ha en debatt om hur vi kan förbättra vår miljö- och klimatpolitik, men att helt enkelt slopa plastpåseskatten kan sända fel signaler och underminera vårt engagemang för att skydda miljön och uppfylla EU:s krav.

Slutligen bör vi inte glömma att plastpåsarnas miljöpåverkan sträcker sig bortom koldioxidutsläpp. Nedskräpning av plastpåsar skadar både djur- och växtliv, och mikroplaster som bildas när plastpåsar bryts ner kan hitta sin väg tillbaka till oss genom näringskedjan.

Naturskyddsföreningens arbetsgrupp för klimat och energi genom Per Sundin