Att vara bas innebär inte att man bestämmer allt, utan bara att man spelar basstämman. Sammanhållningen i bandet, som tränar en gång i veckan, är mycket god. Alla får vara med och bestämma vilka nya låtar man skall öva in och det har hunnit bli väldigt många under årens lopp.

Det är viktigt, att inte stagnera, utan att ständigt vara nyfiken och på hugget.

Till spelningen i Gullängets kyrka den 25 april, i ett samarbete mellan PRO Kultur, som företräddes av Ann-Kristine Edin och Gullängets kyrka med Susanne Kallin i spetsen, kom man med hälften nytt material tillsammans med gamla säkra kort, som Vesterbergs fiol, Hello Mary Lou och ett långt Sven-Ingvars medley.

Dansbandsmusik gillar bandets publik, så då blev det Elisas ”Du är den som ger mig lust igen”, som fick i gång besökarna rejält. Publiken sjöng med, livligt påhejade av Moniqa E Lindgren.

Att spela gamla godingar från förr är ett framgångsrecept. Det blev intressant med psykedelisk pop av Englands svar Donovan på Bob Dylan, i ”Coulars” från 1965. Gamla minnen väcktes till liv.

Efter att spelningen tog slut efter en timme, behöver man bara sätta sig ned en stund med Drängkammarmusikens skapare Gösta Johansson från Sidensjö, för att bli helt övertygad om att High Coast Ukulele fyller ett brett musikaliskt tomrum i gränslandet mellan folkmusik och lättsmält populärmusik.

Visst är det tur att det finns så många sköna människor på vår jord, som med sin musik sprider glädje, utan att det behöver kosta skjortan.

High Coast Ukulele spelar för att det är så roligt att få glädja andra och det gjorde man med bravur i en välfylld kyrka dit folk strömmat in i det urusla aprilvädret.

Kjell Larsson