Region Västernorrland står utan riktig politisk ledning. Två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, de som ställt till med den djupa krisen för regionens sjukvård, sitter åter vid makten. De vet inte hur de ska bota det de själv ställt till med. Deras stödparti, Centerpartiet, tycks inte ha några åsikter om någonting – utom att man vill vara med och dela på maktpositioner man inte vet hur man ska använda.

De tre partierna är splittrade. Moderaterna i regionen bekämpar den M-ledda regeringens politik när det gäller kvinno- och förlossningsvård på landsbygden. Genom S i länet går en djup klyfta. En S-förening utanför Sollefteå struntade till exempel häromdagen i sina representanter i regionen och skrev direkt till regionstyrelsen för att den utan tidsödande utredning ska lösa de akuta problemen. Och när det gäller Centern är det ju väl bekant att det går en spricka mellan Jonny Lundin och Sollefteås kommunalråd Johan Andersson (C) samt centerkvinnorna i Ådalen.

Den utredning om framtiden för Sollefteå sjukhus som man beslutat om, med tre alternativ där vart och ett är omöjligt att få majoritet om, hade som enda syfte att göra det möjligt för S och C att regera ihop med M. Men utredningen kommer att göra det ännu svårare än hittills att rekrytera och fylla vakanser i Sollefteå.

S+M+C-majoritetens impotens framgår också av dess ”krisplan” för Sundsvalls sjukhus. Den präglas av icke-beslut. Det ska inte genomföras några sparåtgärder under detta år. Inte heller några omorganisationer. Men i detta ligger ett dolt hot – också för Örnsköldsvik. I den senaste regionplanen framgår det, att regionen behöver spara 150 miljoner kronor under de närmast två åren. Men tydligen inte i Sundsvall.

Mot den bakgrunden är majoritetspartiernas tystnad om Örnsköldsvik oroande. Det är ju ingen hemlighet att starka krafter inom såväl Moderaterna som Socialdemokraterna i Sundsvall anser, att Region Västernorrland egentligen bara skulle behöva ha ett enda sjukhus. Och i dessa partier är man fortfarande offer för en vanlig vanföreställning när det gäller sjukvård och ekonomi.

Man tycks tro att man kan minska vårdens kostnader genom att skära ned på produktionsresurser – vårdplatser, personal, antalet sjukhus. Det är precis tvärtom. Patienterna måste ändå tas om hand och då ökar kostnaderna kraftigt beroende på kapitalförstöring (till exempel tomma lokaler), transportkostnader, övertider, stafettkostnader samt missnöjd och omotiverad personal.

Det är vad man åstadkommit i Västernorrland. Men vi vill istället satsa på decentralisering av både verksamhet och styrning. Det innebär också en rejäl satsning på personalen – inte bara genom löner utan ännu mer genom en god arbetsmiljö genom full bemanning, medinflytande, karriärmöjligheter och hög tillgänglighet som ger vårdkvalitet. Det sparar också pengar genom att vi kan minska på de enorma kostnaderna för sjukfrånvaro, övertidsjobb och hyrpersonal. Och så ska vi banta den centrala administrationen.

Pia Lundin (SJVP)

Robert Thunfors (SJVP)

Ingela Korhonen (SJVP)

Isabelle Tejbo (SJVP)

Daniel Nydahl (SJVP)

Elina Åslin (SJVP)

Alla ledamöter och ersättare för Sjukvårdspartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden