Läser måndagens artikel om det sista betjäningshuset i Mellansel som ”räddades” när Trafikverket ville riva det runt 2000. Den räddningen blev det inte mycket med. Det enda Mellansel fick på kuppen var en skamfläck längs med genomfartsvägen i byn. Ser man till hur Trafikverket sköter sin tomt längs med stambanan, hade det varit bättre att huset hade blivit rivet, tomten iordningställt och därefter skött lika fint som Trafikverket sköter sina övriga områden i by. Då hade vi haft en fin genomfart i Mellansel.

Den kultur som finns i samband med huset, hade lika väl gått att dokumentera skriftligt. Då hade det verkliga ändamålet med huset funnits bevarat. Läser i en tidigare artikel i Tidningen 7 från hösten 2022, att byggnaden var till för att ”låta övernatta personal”. Så var ju inte fallet, utan detta hus och de två andra rivna husen längs med Järnvägsgatan, var ursprungligen avsedda till bostäder åt tjänstemän anställda vid Trafikverket.

Om vi tar det från början, så hade Mellansels kulturskatter ekonomiska förening inte fullföljt sin del av köpet genom att söka lagfart på fastigheten. Detta uppdagades av Örnsköldsviks kommun efter en anmälan 2017 om att fastigheten utgjorde en fara för allmänheten. Vid den tiden stod Trafikverket fortfarande som ägare till fastigheten. En tid innan dess hade föreningen även varit avregistrerad från registret för ekonomiska föreningar, på grund av att de inte uppfyllt den rapportering dylika föreningar är skyldiga att göra.

Till att börja med gick det inte att hitta en företrädare för föreningen. Senare var det även problem med att finna köpekontraktet i original som behövdes för att föreningen skulle kunna söka lagfart. Kopior fanns det gott om.

Så 2018 ombildades (eller vad man nu ska kalla det) föreningen för att kunna söka den lagfart som behövdes. Sedan hände inget mer, fastigheten är fortfarande en fara för allmänheten eftersom delar av den fortfarande står öppen och tillgänglig. Den person som i ÖA:s artikel står som medlem i styrelsen finns inte registrerad i myndighetsregister tillgängliga för allmänheten, så trasslet bara fortsätter.

Jag blir bestört av att företrädare för föreningen uttrycker sig så här i artikeln i Tidningen 7: ”Tänk om vi kunde få i gång en rälsbuss till stan igen, järnvägen ligger ju här, det är nästan vansinnigt att inte nyttja den till lokaltrafik”.

Vadå lokaltrafik, finns det mer än tre stationer kvar, om nu dessa är användbara, längs med banan till Örnsköldsvik, där resenärerna dessutom hamnar utanför den stadskärna som dagens bussar går till, efter att ha trafikerat ett femtontal hållplatser på rutten in till Örnsköldsvik.

Nä, kära Mellansels kulturskatter, jag tror inte ni har kunskaper och insikter att ro detta projekt iland, som ni startade 2002. Nu sitter ni med ”Svarte Petter” på er hand, huset, som kommer att kosta många miljoner att renovera, eller minst en halv miljon att riva, återställa tomten och hålla den i vårdat skick i all framtid.

Sven Eric Juneberg, Mellansel

SVAR DIREKT
Jag håller med om att något borde gjorts åt huset tidigare, men när de ordförande som fanns vid föreningens bildande, flyttade från orten, varav en till Spanien, så föll de planer som då fanns.

Vi har nu fått ett bra gehör för de planer som föreningen idag har, och blir bara mera peppade att göra något bra för bygden, genom de åsikter som du vädrar!

Vi är fast beslutade att Mellansel som by kommer att utvecklas och växa, genom de många positiva krafter och människor som finns, och att en renovering, samt att blåsa liv i det gamla betjäningshuset är en del av detta.

För Mellansels Kulturskatter, Göran Wåhlstedth