Tidigare i höstas aviserade Ulf Kristerssons regering att man skulle avveckla alla statliga bostadssubventioner. Precis före jul smyger man ut nyheten att regeringen även har beslutat att lägga ner två utredningar som syftade till att motverka bostadssegregationen. Dels den så kallade Boendesegregationsutredningen (Fi 2022:20), men även utredningen om ett statligt ägt fastighetsbolag (N2022:04).

Agerandet kan inte tolkas som något annat än att regeringen helt väljer att lämna walk over i bostadspolitiken. Det har gått så långt att vi börjar undra varför regeringen ens har tillsatt en bostadsminister? Nu har vi har något så ovanligt som en minister utan politik. Frågan måste ställas, vad ska bostadsministern göra under de kommande fyra åren?

Bostadssegregationen är en av vår tids största samhällsproblem och roten till många av de problem vi ser i samhället idag. Här har politiken länge suttit på händerna, men när det äntligen börjar hända något så väljer regeringen att dra i handbromsen. Vi kan inte ha en regering som backar in i framtiden.

Det statliga investeringsstödet bidrog till att över 60 000 hyresrätter med rimlig hyra byggdes eller påbörjades under fyra år. Många av dem byggdes här i Västernorrlands län. Och många kommuner, inte minst i regioner i norra Sverige, pekar på att investeringsstödet är en förutsättning för att man ska hålla en tillräcklig hög byggtakt framgent.

Ulf Kristerssons regering upprepar gamla högerregeringars misstag och tror att marknaden ska lösa allt. Historien har visat att det inte fungerar. Det leder till bostadsbrist, skenande priser och långa kötider. Byggsektorn är en motor för ekonomin och i dessa tider behövs en kraftfull statlig bostadspolitik. Den gamla sanningen att en byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete stämmer fortfarande. Vi har inte råd med en passiv regering, staten måste ta ett större ansvar för bostadsbyggandet.

Jim Sundelin, Ordförande Byggnads Region MellanNorrland

Anna-Belle Strömberg (S), riksdagsledamot Västernorrland