Annons

Annons

Annons

Annons

Västernorrlands län

Insändare
LRF: Älgjakten behövs för skogsbruket

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Årets höjdpunkt för många länsbor är här då älgjakten är i gång. Jakten är så klart inte bara ett fritidsintresse, utan också en mycket viktig samhällelig uppgift, med målet att få en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna.

Bild: TT, Carl-Henric Malmgren

Även om det skett en viss förbättring de senaste åren visar den senaste älgbetesinventeringen (Äbin), att andelen tallar med en årsskada i Västernorrland var 15 procent för 2022. Målet är högst fem procent. Detta håller förstås inte om Sverige fortsatt ska vara en stor skogsnation och skogsnäringen ska bidra med exportintäkter, som vi bygger stora delar av vårt välstånd på. Förutom det betydande ekonomiska tillskottet är förstås skogsråvaran oumbärlig i omställningsarbetet till fossilfritt. Vi kan byta ut många fossilbaserade produkter till förnybart träbaserat material, utvinna bränsle för att driva våra fordon och dessutom fungerar den växande skogen som en enorm kolsänka. Vårt skogsbruk i Sverige bedrivs också på ett hållbart sätt, även om förbättringspotential alltid finns. Vårt svenska skogsbruk är av många skäl viktigt att slå vakt om.

Annons

Annons

Ytterligare en viktig orsak till att få ned antalet älgar till de mål som satts är trafikolyckorna. Under 2018–2021 närmar sig antalet en sammanlagd siffra på 1 000 inrapporterade trafikolyckor med älg i Västernorrlands län, och här är inte tågolyckor inräknade. Jägarnas insatser är därmed viktiga ur många aspekter, inte bara sett till rekreation, friluftsliv och tillgång till värdefullt kött.

Skogsägarna bidrar med många åtgärder där foder skapas som en bonuseffekt, redan idag. Det höjs ibland röster för att skogsägarna ska sätta in särskilda åtgärder enbart riktade till att öka tillgången på viltfoder. Några exempel på sådana åtgärder som görs, inom ramen för vanligt konventionellt skogsbruk, är när skogsägare bygger vägar som efter några år blir fina betesridåer, ridåer som röjs ner och nytt foder kommer sedan viltet till del. De som bedriver trakthyggesbruk bidrar stort till betesarealer till viltet för här trivs lövträden med det ljus och den näring som hyggesfasen bidrar med. På marker med kraftledningsgator röjs det med olika årsintervall, som också bidrar med betydande foderarealer till viltet. Vid ungskogsröjning sparas ofta betade träd och lövet gynnas där det passar som bäst. Vid olika skogsåtgärder så lämnas kantzoner mot impediment, vatten, bäckar och myrmarker, och även där i kantzonerna skapas foder.

Annons

Sverige har fortfarande världens tätaste älgstam i förhållande till skogsareal, enligt en sammanställning som Skogforsk presenterat. Jägarnas insatser är därför uppskattade och viktiga i vårt gemensamma arbete mot ett fossilfritt samhälle med biobaserade råvaror. Med det vill vi önska god jaktlycka, för allas skull!

Björn Olsson och Gustav Sahlin, ledamöter av LRF Västernorrlands regionstyrelse

Annons

Annons

Till toppen av sidan