Annons

Annons

Annons

Annons

Valet 2022 i Örnsköldsvik

Insändare
Framsynta ledare hanterar problemen innan de blir akuta!

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Kommunalråd Per Nylen (S) och oppositionsråd Anna-Britta Åkerlind (C).

Bild: Izabelle Nordfjell

Annons

Håller helt med Tomas Izaias Englunds ledare den 10 juni om att Örnsköldsvik behöver lära sig av Härnösand och Härnösand behöver lära sig av Örnsköldsvik. Istället för att se framåt gräver man ner sig ner i gamla strukturer som hämnar den egna och den regionala utvecklingen. Härnösand drömmer om en svunnen tid och statliga jobb, frånkopplingen till den arbetskraftsreserv man har är i de närmaste total. Däremot har man länets högsta arbetslöshet, 9,3 procent i maj jämfört med Örnsköldsviks 5,9 procent – en signal om en betydande missmatchning på arbetsmarknaden. Härnösand behöver enklare inträdesjobb i servicesektorn och industrin. Örnsköldsviks utmaning handlar mer om hur man tar sig till nästa nivå.

Annons

Annons

När tog då en Ö-vikspolitiker ordet statliga jobb i sin mun senast? Har det ens hänt? Närmast kommer kanske Carl Thunberg (M), som i våras gjorde en nykter analys om att Campus Örnsköldsvik skulle kunna vara en pusselbit för att lyfta Örnsköldsviks attraktionskraft.

Att vi nu fått en etablering av RISE är positivt. Det gäller alltså att bygga på det man har, annars är det mycket svårt att få något att lyfta. Det gemensamma kan vara branschtillhörighet, delad arbetskraft, delade teknologier eller liknande insatsvaror och tjänster. I Västernorrlands innovationsstrategi pekas tillverkningen ut, men exempelvis it-bolaget Clavister är faktiskt det enda av sitt slag i Europa.

Ö-vikspolitikerna behöver komma med på banan och inse att detta ensidiga fokus på industristaden riskerar vara en återvändsgränd om inte perspektivet breddas. Detta är något Tillväxtanalys, som har regeringens uppdrag att analysera och utvärdera svensk tillväxtpolitik också konstaterar: ”/…/ överdrivet specialiserade lokala ekonomier skadar långsiktig tillväxt”. (PM 2017:08, s.29) Ta då in det här: Härnösand har 19 procent av de förvärvsarbetande inom offentlig förvaltning, Örnsköldsvik har 4 procent! (SCB-SNI2007, 2020).

Annons

Tyvärr är det svårt att växa, flyttningsmönstren för högskoleutbildade är att man flyttar uppåt i regionhierarkin och definitivt inte ner. De vi har lättast att attrahera är således folk som en gång flyttat från staden för högre studier. Här följde Universitetskanslersämbetet (2019) upp övergången till högre studier (senast vid 24 års ålder) och det visar sig att det skiljer hela 26% mellan kvinnor och mäns övergång. Detta får betydande effekter på grund av könsrollsfrågan där Tomas konstaterade att kvinnor=offentligt. Att inte arbeta för att möjliggöra en så stor framtid som möjligt för dessa högutbildade 52,2% kvinnor i Örnsköldsvik är inget annat att skjuta sig själv i foten.

Dessutom är det så att det är män som huvudsakligen pendlar. Till just Ö-vik är det dubbla antalet män som pendlar till kommunen än kvinnor. Slutsatsen, man bosätter sig i Umeå eller Härnösand nära kvinnornas jobb och männen pendlar till industrijobben i Ö-vik. Är det verkligen den utvecklingen politikerna vill se, cementering av könsrollerna och bosättning i andra kommuner?

Framgångsrika städer kan många saker

Till toppen av sidan