Annons

Annons

Annons

Annons

Örnsköldsvik

Läsartext
Gunnar Fredriksson: Sjungom – för en ljusnande framtid!

En ny kull studenter står redo med vita mössan. Dessa ska med sina vunna kunskaper vara med och lägga sina mankar till för en ljusare och tryggare framtid.

Detta är en läsartext.

Gunnar Fredriksson skriver om studenten och reder bland annat ut vad ordet ”sjungom” i den kända sången betyder.

Bild: Robbin Norgren

Annons

Under den vita mössan hoppas jag vett och sans har samlats i lager på lager från skoltiden för klok användning i en för närvarade oklok värld. Önskvärt vore förstås om ett ämne till någon form av nobelpris fanns i högen. Ack! låt oss drömma om framtiden; Nobelpriset i ……. har i år gått till en Ö-viksbo som tog studenten i Örnsköldsviks gymnasieskola 2022.

Låtom oss sjungom kommer att eka mellan husknutarna i majdagarnas grönska även i år. En fin tradition, med framtidsvisioner. Första gången jag hörde den var 1946 i Umeå. Läroverkets studenter skulle rusa ut på rådhusets altan med Sjungom i struparna. Det var högtidligt, nästan övermäktigt! Vissa fick dock inte vara med i sången. I den avgörande sista muntan kuggades den om inte klarade godkänd och fick skamset lomma iväg bakvägen genom en sidodörr.

Annons

Annons

Så var det på min tid! "Sjungom studentens lyckliga dar", den som prins Gustav skrivit musiken till och ombett textförfattaren Sätherberg att sätta ord till. Ord som nu stått sig sedan 1851. Men varför sjungom” och vad betyder sjungom?

Bild: Robbin Norgren

Jag blir upplyst; ”Sjungom, språkrådet berättar att sjungom är första person plural imperativ och betyder; ”Låt oss sjunga”, (Wp).

I sanningens namn var det inte bara glädje på studenttrappan när studenterna kom ut. De som inte klarade den muntliga ”muntan” fick ingen vit mössa utan tvingades lämna studentlivet bakom sig och skamsna försvinna bakvägen genom en sidodörr. Så var det när andra regler gällde för att bli student. Stor prestige har den vita mössan haft.

Min skolväg till ett läroverk avbröts av ekonomiska skäl, men kom att realiseras senare. Det var dyrt att studera. Kost och logi på annan ort, jämte skolmaterial blev för mycket. Men vetandet fick sina goda puffar vid fotogenlampans sken och Hermods Korrespondensinstitut. I dag erinrar jag mig hermodsböckerna som röda spöken komma med posten, fullsmetade med rött i marginalerna och nya svåra uppgifter att lösa. Det var verkligen ett grymt, och hårt slit.

Annons

Numera heter det ju inte ”läroverk”. Benämningen försvann kring 1970, den kom från Finland till Sverige på 1800-talet. Många ”realare” har sedan dess klivit högt upp på samhällsstegen. Hur många kommer att sträva vidare efter årets mösspåtagning? Låtom oss hoppas på en stor del!

Gunnar Fredriksson.

Gunnar Fredriksson

Näraskribent

gunfred1@hotmail.com

Annons

Annons

Till toppen av sidan