Annons

Annons

Annons

Arnäs/Dekarsön/Hornön

Bach i Arnäs kyrka inför passionsveckan

På Palmsöndagen kunde man inför passionsveckan i Arnäs kyrka lyssna till musik av två tonsättare – Bach och Sances. Rune Andersen recenserar.

Text: 

Det här är en recension.Analys och värderingar är skribentens egna.

Sopranen Emma Rönnlund, cellisten Kate Hearne och organisten Jonas Nyström spelade Passionsmusik i Arnäs kyrka i söndags.

Bild: Rune Andersen, frilans

Annons

Medverkande var sopranen Emma Rönnlund, uppvuxen i Örnsköldsvik, och med många solistuppdrag i skilda musiksammanhang i Sverige. Tillsammans med Rönnlund medverkade också den irske barock-cellisten och blockflöjtisten Kate Hearne, som har en karriär som professionell musiker både som solist och kammarmusiker. Organist Sven Edsfors skulle ha medverkat, men fick på grund av sjukdom ersättas av kollegan Jonas Nyström vid cembalon och orgeln.

Av Bach fick vi lyssna till tre arior ur Matteuspassionen. Det är oklart hur många gånger Bach tonsatte passionshistorien, evangeliernas skildringar av Jesu lidande och död. Tyvärr har bara två bevarats – ”Johannespassionen”, uruppförd 1724, och ”Matteuspassionen”, troligen uruppförd samma år som den skrevs, 1727. Platsen var Thomaskyrkan i Leipzig där Bach varit kantor sedan 1723. Leipzig lär ha varit en musikaliskt konservativ stad. En beskrivning från 1732 talar om stor förvirring om ”Matteuspassionen”. Man kan läsa om kommentarer som ”Gud bevare oss, mina barn! Det är som en komisk opera.” Nog ingen vanlig reaktion i dag. Känt är den 20-årige Felix Mendelssohn succéartat återupplivande det då tämligen bortglömda mästerverket i Berlin 1829m och att Bachs hela skapande då nytändes som i ett slag. ”Matteuspassionen” blev ett av musikhistoriens mest himlastormande mästerverk – starkt bidragande till att Bach fått tillnamnet ”Den femte evangelisten”.

Annons

Annons

I Arnäs kyrka fick vi som inledning lyssna till första satsen ur Bachs solocello-suite nr. 1 i en fint formad och lätt romantisk version av satsen. Därefter följde arian ”Ich will dir mein Herze schenken”, nr. 13 ur ”Matteuspassionen”. Rönnlund har en mycket välplacerad röst med säker intonation. Samarbetet med Kate Hearne på blockflöjt var på det stora hela bra, men Hearnes intonation var inte på topp. Vi fick också lyssna till satserna ”Blute nur du liebes herz”, nr. 8 och ”Aus Liebe will mein Heiland sterben”, nr. 49. Tempot i Bachs passioner kan diskuteras, för med ett något lugnare tempo hade tolkningsintentionen i de två satserna blivit tydligare. Dessutom hade texten blivit tydligare – för det var, synd att säga, få ord man fick med sig. Med lite lugnare tempo och skarpare konsonanter hade texten kommit tydligare fram och framförandet blivit mycket bra.

Den andre tonsättaren vid passionsveckans musik var Giovanni Felice Sances. Sances var under mitten av 1600-talet berömd kejserlig kapellmästare i Wien. Sances ”Stabat Mater” är ett av mycket få verk i denna genre som består av en soloröst och enbart basso continuo. Musiken karakteriseras av nedåtstigande melodiska motiv, ett fenomen som i barockmusik uttrycker sorg och klagan och är rikt representerad i passionsmusik. Här blixtrade speciellt Rönnlund till med en tolkningsmässig intensitet, fraseringsmässig riktning och mjuk melodik. I Sances verk visade alla medverkande en hög musikalisk-kvalitativ nivå. En fin början på passionsveckan.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan