Alla vägar leder till Rom är ju ett välbekant talesätt. Oavsett vem som ursprungligen myntade det hade personen inte kommit på samma tankar om han eller hon satt i Gävleborg eller Västernorrland. Allt för få fungerande (järn)vägar leder hit. Och om det ändå efter förseningar blir en satsning på vår infrastruktur så kommer den att vara otillräcklig.

Det började ändå bra när regeringen deklarerade uppfattningen att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas i den takt som ekonomin tillåter. Även Trafikverkets bedömning om att finansiering av nya stambanor bör ligga utanför den nationella planen var rimlig och öppnade för utökad och förbättrad infrastruktur i våra län.

Ännu en gång fick vi anledning att bli besvikna. Trafikverket vände på en femöring och minskade kostymen för satsningarna rejält genom att trots allt inkludera stambanorna i planen. Plötsligt hade Ostkustbanan prioriterats bort till fördel för stambanor för höghastighetståg. Även nödvändiga investeringar i det redan eftersatta vägnätet förloras med planens stora satsning på nya stambanor. Det är som att ansvariga makthavare inte förstår att ju färre vägar som går till våra delar av Sverige desto färre möjligheter till utveckling får hela Sverige.

Nu står vi här igen, med något som borde vara självklart men som försnillats bort till förmån för grandiosa planer om snabba tåg mellan ett fåtal destinationer i vårt avlånga land. Snabbare och hållbara transporter är förstås nödvändiga, men inte på bekostnad av fungerande villkor för resten av landet. Det behövs investeringar i både befintlig och ny infrastruktur för att trygga Sveriges konkurrenskraft.

Ett lands infrastruktur måste alltid ses i sin helhet. Det är förstå bra att det tillförs mer pengar till infrastrukturinvesteringar och att transportinfrastrukturåtgärderna riktas in på underhåll och drift av befintlig väg- och järnvägsnät, men det behöver även ökad kapacitet. Väg- och järnvägsnätet måste underhållas, men flaskhalsar i järnvägen och eftersatta vägnät är problem som runt om i Gävleborg och Västernorrland skapar förseningar och störningar i transportflödet. Det krävs därför även ökad kapacitet i transportsystemet.

Vi vill se politiker och myndigheter som visar att de förstår hela Sveriges behov av infrastruktur, och det inkluderar Gävleborg och Västernorrland. Tills en ordentlig finansieringslösning som garanterar även övriga behov har presenterats borde höghastighetstågen därför behandlas utanför den nationella transportinfrastrukturplanen. Inte heller då kommer alla (järn)vägar att leda hit, men i alla fall några till kan göra det.

Joakim Sjöstedt, regionchef Företagarna Västernorrland

Eva Cooper, regionchef Företagarna Gävleborg