Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Jonas Bergström

ledare socialdemokratisk

Jonas Bergström
Nu kan S äntligen bilda sin drömregering

Detta är en opinionstext.Detta är en text från Tidningen Ångermanlands ledarsida grundad på socialdemokratiska värderingar. Den var fram till december 2021 en del av allehanda.se.

Annons

"I Danmark är det ju en ganska smal regering som styr med hoppande majoriteter med stöd av olika partier". Det sa Magdalena Andersson (S) oväntat i Aktuellt igår och fick genast en skarp blick av Märta Stenevi (MP).

Vi förstod det inte där och då, men det var en förvarning om vad som skulle komma.

C släppte fram Magdalena Andersson (S) som statsminister för att hålla SD borta från regeringsmakten. Samtidigt valde C SD:s budgetjusteringar före den budget som de själva haft inflytande över för att hålla V borta från budgetinflytande (trots att V aldrig haft något sådant).

Efter dessa glasklara besked från C brast det för MP. Många gånger har de pratat om att lämna regeringen, nu fick de äntligen göra det.

Annons

Sen var det Anderssons (S) tur att kalla till pressträff och meddela att hon tvingas avgå som statsminister före det att hon tillträtt. Journalisterna i riksdagen hade svårt att hålla sig för skratt, detta är trots allt en regeringskris som sannolikt aldrig någonsin inträffat tidigare i något annat land.

Annons

Men trots kaotiska och komiska situationen behåll Andersson lugnet. Hon berättade att hon meddelat talmannen att hon står till förfogande för att bilda regering, men då en socialdemokratisk enpartiregering.

Precis som i Danmark.

Uppenbarligen är det bara S som kan och som orkar leda landet fram till nästa val. Kristersson varken kan eller vill ta över. Och kanske är det lika bra att förhållandet mellan MP och S tillslut sprack?

Ofta har relationen varit en belastning för båda partierna. För MP har det varit jobbigt att komma överens med S om migrationspolitiken, men det omvända är också sant.

En socialdemokratisk enpartiregering råkar vara varje socialdemokrats drömregering. För S har det smärtat att lämna ideologiska och viktiga poster som kultur- och bostadsminister till de ideologisk opålitliga miljöpartisterna.

Att MP skulle ta miljö- och klimatministerposterna i regeringen har alltid varit givet. Men på senare tid talats allt mer i S om behovet av att utveckla sin egen klimatpolitik. Klimatfrågan är avgörande och i högsta grad ideologiskt.

Och för ett parti från arbetarrörelsen räcker det inte att förknippas med MP:s klimatpolitik som många gånger är både liberal och klassblind.

MP:s klassblindhet är en av anledningarna till att MP närmast raderades på landsbygden och i norra Sverige efter förra valet, men den är också en av förklaringarna till varför S har haft svårt att vinna tillbaka förtroende i arbetarklassen.

Annons

Annons

När Januariavtalet föll i somras var det en befrielse för S. Äntligen kunde S tala mer om sin egen politik. Sedan Andersson valdes till partiledare har hon prioriterat att återta kontrollen över välfärden, byggandet av det gröna folkhemmet och att bekämpa segregation och gängvåld.

Det har talats mycket om S vänstersväng och väljarna tycks vilja följa med på den.

Oavsett vad det nu blir för regeringen är budgeten redan klubbad och avgjord. Det är sant att M, SD och KD fick in sina justeringar på 10 miljarder men det är också sant att 64 av 74 miljarder i budgeten är regeringens egna satsningar.

Andersson har redan siktet inställt på nästa val. Vad är bättre då än att bilda en socialdemokratisk enpartiregering som kan göra det tydligt vad S vill på samtliga områden?

Därför kan socialdemokrater drömma söta drömmar om en socialdemokratisk enpartiregering i natt. Snart kan drömmen bli verklighet.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy