Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Västernorrlands län

Operationen i Barcelona räddade Rebeccas liv: ”Hade svårt att både äta och andas”

Rebecca Hamrin ramlade ihop på jobbet julen 2016. Diagnosen blev arnold chiari typ 1 och symptomen förvärrades snabbt. – Sista natten innan operationen tordes jag inte somna, för jag var rädd att inte vakna igen, säger hon.

Rebecca Hamrin insjuknade på jobbet och det gick snabbt utför med hälsan då symptomen blev fler och fler.

Bild: Gunvor Wärme

Annons

Julen 2016 svimmade Sundsvallsbon Rebecca Hamrin på jobbet på Ortvikens pappersbruk och tappade medvetandet. Arbetskamraterna ringde efter ambulans och Rebecca fördes till Sundsvalls sjukhus.

– Det som hade hänt på jobbet var att jag hade vikt huvudet bakåt när jag jobbade med något ovanför mig. Då ströps cirkulationen och jag tuppade av.

Rebecca blev kvar på sjukhuset och fick efter ett par dagar diagnosen arnold chiari typ 1. Det är en tillstånd där lillhjärnan inte får plats bak i nacken vid skallbenet och det kan visa sig redan i unga år.

– När jag fick det förklarat, föll hela mitt liv på plats. Jag hade i alla år fått höra att jag hade dålig hållning och i 20-årsåldern blev det tydligt för mig att jag inte kunde träna mig rak.

Annons

Rebecca Hamrin, 51 år, har målmedvetet kämpat för att bli friskskriven. Hon skrev med tusch på ett ark: ”Jag är 100 procent frisk.”

Bild: Gunvor Wärme

Annons

Läkarna trodde att Rebecca skulle kunna leva med sjukdomen, men snabbt blev hon sämre. Kroppsfunktionerna påverkades en efter en och till slut låg hon mest och sov.

–Redan i mars 2017 förstod jag att det här skulle gå fort. Jag kunde inte svälja och sedan började grej efter grej dyka upp.

Rebecca erbjöds att göra en dekompression i Umeå, då skulle de operera bort en del av skallbenet. Men riskerna för komplikationer var stora och hon sökte information efter alternativa behandlingar på nätet.

– Jag hittade Chiariinstitutet i Barcelona som hade en annan lösning på problemet. Där kunde de göra ett mindre ingrepp vid svanskotan och bränna av filum terminale som löper längs ryggraden och som är kopplad till lillhjärnan. Det skulle stoppa upp sjukdomen och kunde leda till att de neurologiska skadorna självläkte på sikt.

– Jag var skräckslagen för att göra den gigantiska skalloperationen i Sverige för jag ville inte att de skulle skära i mitt huvud.

Efter Rebeccas samtal med en kvinna som hade gjort ingreppet i Barcelona, blev valet enkelt, hon skulle åka till dit för att få hjälp.

SCA-hälsan hjälpte Rebecca med att ta nya röntgenbilder som skickades ner till Barcelona. Läkarna där såg att läget var akut och gav henne en operationstid i juni 2017.

– Sista veckan innan operationen hade jag stora problem med balansen, synen, hörseln, kunde knappt äta någonting och hade svårt att andas.

När Rebecca vaknar upp ur narkosen ser läkarteamet ett gott resultatet av operationen.

Bild: Privat

Annons

Annons

På plats i Barcelona fick hon göra olika tester under en hel dag. Personalen tog en ny röntgen och de hittade cystor i ryggraden, skolios åt flera håll, samt att filumsträngen hade skavt mellan skulderbladen så att det höll på att gå hål.

– Jag var så ledsen och chockad när jag fick höra om alla problem jag hade.

Fyra timmar efter operationen kom hela läkarteamet upp till henne och de såg redan att allmäntillståndet var bättre, filumsträngen var kapad och inte längre till besvär.

– Något hade hänt, jag kunde röra på huvudet, det var inte så spänt längre. Jag fick börja träna genom att sträcka på nacken så att tråden inte skulle växa fast igen.

Innan Rebecca lämnar sjukhuset träffar hon två ur teamet som har behandlat henne. Sedan åker hon tillbaka på ett återbesök efter en månad för att se att rehabiliteringen går åt rätt håll.

Bild: Privat

Rebeccas väg tillbaka har varit lång. Hon fick hjälp av en psykolog för att mentalt bena upp allt som hon varit med om.

– Jag kunde lägga bit för bit i ryggsäcken och bli vän med det. Han var ett komplement till min envishet och fick mig att hitta drivkraften att ta mig tillbaka till livet igen.

Rehabträning har Rebecca ägnat sig åt i i små steg, från att går fem minuter på ett löpband, för att sedan vila hela dagen. Hon lånade böcker med stora bokstäver från barnavdelningen på biblioteket för att öva sig i att läsa, tränade sin finmotorik genom att skriva för hand och göra egna smycken.

– Jag gick med i en vandringsgrupp där jag kunde börja röra på mig och få umgås socialt.

Annons

Rebecca Hamrins resa från sjuk till frisk har varit lång: ”Jag visste inte vad jag skulle gå igenom, inte på långa vägar. Men jag vill dela med mig av mina erfarenheter till dem som har samma problem som jag hade.”

Bild: Gunvor Wärme

Annons

I höstas var Rebecca tillbaka på jobbet några timmar i taget.

– Jag har varit så målmedveten att komma tillbaka till arbetslivet och burit med mig en inre bild av mig i arbetskläder och skyddsskor.

Efter fyra långa år är Rebecca är friskskriven och fick under våren ett nytt jobb på Northvolt i Skellefteå som processoperatör.

– Jag har verkligen slitit för att komma dit jag är idag. Visst känner jag symptom med andningen ibland som jag bara noterar, släpper och går vidare.

Kostnaderna för söka vård i ett annat land har varit högt, att göra operationen i Spanien var inte gratis.

– Jag har betalat en kvarts miljon allt som allt, med resa, mediciner och operation. Pengar som jag har försökt få tillbaka genom Försäkringskassan, men inte fått beviljat.

Rebecca förevigade dagen när hon stod i nya arbetskläder på golvet på Ortviken: ”Det var en stor dag när jag hade dem på igen.”

Bild: Privat

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy