Lika säkert som att snön smälter om våren, förvandlas många av landsbygdens vägar till lervällingar med stora gropar och gupp när tjälen släpper sitt grepp. Av detta följer även att många vägar förbjuds för tung trafik under flera månader om året. Kan man då ens säga att vägen är en så kallad året-runt väg?

På senare år har anslagen för att tjälsäkra vägnätet minskat kraftigt, med förödande konsekvenser för näringsliv och boende på landsbygden. Istället för att rusta upp och underhålla vägnätet stängs vägsträckor av för tung trafik under långa perioder, samtidigt som hastigheterna har sänkts på flera vägavsnitt. Mot bakgrund av de stora investeringsprojekt som pågår i norra Sverige, ett förändrat klimat med mer nederbörd och kortare vintrar, samt ett stort eftersatt underhållsbehov av vägnätet behöver anslagen för bärighet och tjälsäkring nu öka märkbart.

För skogsnäringen har nedsättningarna av vägarnas bärighet under vår och försommar, tillsammans med den strikta hanteringen av vägdispenser blivit ohållbar. Vissa vägar kan stängas av för tung trafik i upp till fyra månader om året, samtidigt som skogsnäringens dispensansökningar systematiskt avslås av de entreprenörer som upphandlats av Trafikverket med ansvarar för drift- och underhåll av vägarna. Agerandet har fått allvarliga konsekvenser för skogsindustrin som är beroende av ett jämt virkesflöde till sina industrier.

Det har nu gått så långt att till och med dispensansökningar för att flytta skogsmaskiner in och ut från vägavsnitt med avverkningstrakter under nattetid avslås. Är det verkligen rimligt att Trafikverket och kommuner överlåtit till de entreprenörer som upphandlats för att sköta drift och underhåll av vägar att hantera dispensansökningarna?

Trafikverket inom region Nord har jobbat systematiskt för att öppna upp vägnätet för bärighetsklass 4, (som tillåter lastbilar på upp till 74 ton) och satsar stora resurser på att bygga bort flaskhalsar genom att stärka upp broar, vilket vi på Norra Skog verkligen välkomnar. Men samtidigt har anslagen för bärighetsåtgärder och tjälsäkring av vägar minskat dramatiskt sedan 2018. Storstadsregionerna har på senare år tillförts stora anpassningsmedel, men landsbygden har enligt Trafikverket endast fått en liten del av dessa medel.

Trafikverket har nyligen presenterat inriktningsunderlag för infrastruktursatsningar för planperioden 2022-2033/37 och regeringen förväntas lägga fram en infrastrukturproposition med ekonomiska ramar inom kort. Enbart det eftersatta underhållet av vägarna beräknas av Trafikverket idag uppgå till 23 miljarder kr. Trenden är att vägnätet i allt högre grad inte uppfyller Trafikverkets underhållsstandard. Med en sjunkande standard försämras trafiksäkerheten, vilket leder till sänkta genomsnittshastigheter på det svenska vägnätet, vilket drabbar boende på landsbygd och medför negativa samhällsekonomiska effekter i form av bland annat längre restider.

Nu är det viktigt att riksdag och regering skjuter till och beslutar om rejält ökade anslag för att tjälsäkra och höja bärigheten på våra norrländska vägar. Näringslivet och boende på landsbygden måste kunna använda och nyttja vägarna året om.

Jonas Eriksson, medlemschef Norra Skog och Patrik Jonsson, virkeschef Norra Skog