Kommunal hoppade av LO-samordningen när de andra förbunden sade nej till högre löner till lågavlönad personal med yrkesutbildning. Det handlar förstås om undersköterskorna inom välfärden.

De har Sveriges vanligaste jobb. Det finns en kvarts miljon undersköterskor som jobbar inom hemtjänsten, på äldreboenden och sjukhus för att hjälpa andra. Nio av tio är kvinnor.

Behovet framöver kommer att växa snabbt, i takt med att antalet som fyllt 80 år ökar de kommande åren. Regeringen räknar med det behövs svindlande 136 000 nya undersköterskor fram till 2025.

Redan i dag rapporterar sex av tio kommuner att de har svårt att hitta utbildad arbetskraft till äldreomsorgen. Regeringen har utsett förre IF Metallbasen Göran Johnsson till ny äldresamordnare. Han ska bland annat försöka locka fler män till omsorgsjobben. Det lär behövas om luckorna ska kunna fyllas.

Det finns andra bristyrken inom vården och omsorgen, till exempel läkare och sjuksköterskor. De lockas ofta med sockrade erbjudanden med höga löner och andra förmåner.

För undersköterskorna är det snarast tvärtom. De får fortfarande slita för låga löner. De går på delade turer som slår sönder deras lediga tid. De går på tajta, ibland helt omöjliga scheman. De känner sig övervakade och upplever ofta att de inte räcker till för de gamla.

På sina håll försämras till och med deras arbetsvillkor. I Arvika exempelvis riskerar LSS-personalen att få jobba gratis nattetid när kommunen säger upp det lokala avtalet!

– Det känns förnedrande att få jobba gratis. Det är en form av modernt slavarbete, säger Monica Strandberg, undersköterska och huvudskyddsombud och arbetsplatsombud för Kommunal i Arvika till KA.se.

Personalen protesterar högljutt och det gör många undersköterskor runt om i landet. 14 500 har skrivit under undersköterskeupproret och många är redo att strejka för att nå sina mål. Ilska är en bra tändvätska.

Kommunals ordförande Tobias Baudin motiverade avhoppet från LO-samordningen med att LO:s låglönesatsning inte skulle ge hans medlemmar ens en Skogaholmslimpa i månaden. 17 kronor extra i månaden före skatt var för dåligt, menar Baudin.

Men han vill vänta med att skramla med strejkvapnet. Det är också rimligt att börja förhandla först innan man diskuterar varsel.

Det kommer inte att bli en enkel förhandling för Kommunal och målet att nå högre än industrins märke är tufft. Ensam är inte stark, även om man har en halv miljon medlemmar. Motparten i Sveriges kommuner och landsting (SKL) avfärdar det som väntat omgående.

Kommuner och regioner har stora ekonomiska problem. 90 kommuner och sju regioner går back i år och läget ser ännu sämre ut nästa år. Utrymmet för att kraftigt höja lönen för den största personalgruppen är enligt SKL inte stort.

Det besvärliga läget är ytterligare ett argument för att regeringen måste våga släppa överskottsmålet och ge ännu mer pengar i generella statsbidrag till kommunerna och regionerna. Annars kommer välfärden att krackelera och färre att vara eller vilja bli undersköterskor.

Peter Franke

Peter Franke är politisk redaktör på socialdemokratiska Värmlands Folkblad