Man blir bedrövad när man ser hur våra ansvariga i Örnsköldsviks kommun behandlar de äldre människor som byggt upp detta samhälle.

Även de sjuka och svaga blir drabbade.

Att stänga servicehusen är ett svek, och att sedan göra om dessa till trygghetsboende gör att de flesta hamnar i ensamhet utan socialt liv och får jobbiga och tråkiga sista år. Trygghetsboende är ju egentligen bara ett finare ord för hyreshus med hemtjänst. Detta namn finns väl för att de styrande kan dämpa sitt dåliga samvete över sitt misslyckande.

Sedan kan man fundera lite över summorna som sparas. Stänger man ett servicehus och sparar tolv miljoner så antar jag att kostnaden för hemtjänsten ökar rätt mycket och det skulle vara intressant att veta vad den rätta besparingen blir.

Jag kan också tycka att det ibland är bra att peka med hela handen, men gör det mot rätt mottagare. Att göra det mot äldre, sjuka och svaga blir ju fel – framför allt när man lägger armen i vinkel och förordar 90+5+2 miljoner till ett badhus. (Sådana stora byggen blir ofta 10–20 procent dyrare än planen.)

Armen är kvar i vinkel när man betalar en årslön till en sexdömd person och en halv miljon till en som inte gjort ett bra jobb. Med mera.

Jag vill helst inte vara anonym, men min partner är kommunanställd och jag vill inte att hen skall få problem på grund av dessa rader.

Anhörig

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook