Tillsammans med Jonte Grundelius och Fabian Omne hade han tagit sig till Kallsjöns östra stränder på fredagsmorgonen. Sedan några år tillbaka är det en allt vanligare syn med vågsurfare på sjön när det stormar. Frågan är varför? 

Det började med att David Kantermo hade hört ett rykte om att Stefan Engström, grundaren av Peak Performance, hade vågsurfat på vid Rödön i Storsjön någon gång på 1980-talet.

– Det trodde vi var ett skämt, man hade ju alltid åkt till andra länder för att surfa. Det gick ju inte surfa i Sverige och absolut inte i sjöar, säger David Kantermo.   

TV – se när ÖP:s reporter surfar en våg på Kallsjön:

Men för fem år sedan när det stormade rejält åkte han och några vänner till Storsjön med surfbrädor och såg att det faktiskt gick att surfa.

– Då var det jättebra och då blev vi peppade på att lista ut mer om det här. Det är säkert folk som har surfat innan oss men vi kände inte till något om det.

David Kantermo började kolla på kartor och såg att Kallsjön hade stor potential för vågor när vinden ligger på.

– Sen har det blivit väldigt många vändor. Så fort det är storm försöker vi komma hit.

David Kantermo berättar att det som är så bra med Kallsjön är att isen lägger ganska sent. Oftast en bra bit in i januari.

– När det blåser och liftarna ändå är stängda är det ett roligt supplement till skidåkning.

Trots kraftig vind med rejäla snöbyar och ett fåtal grader i vattnet går det ändå bra att hålla värmen om man har en bra våtdräkt. Det svåra kan vara att se något mellan vågorna när västanvinden piskar på med snö och vatten.

– Du kan vara i några timmar utan problem, säger David Kantermo.  

Till skillnad mot de flesta surfarna delar han gärna med sig av sina upptäckter på sociala medier. För den som följer David Kantermo finns det gott om bilder och filmer från surf i Kallsjön.

– Det är lite surfkultur att man ska hålla tyst om alla ställen men jag tycker det är fantastiskt att det ligger 14-15 personer i Kallsjön och surfar.

David Kantermo dricker lite kaffe innan surfen och berättar att han gärna hade upptäckt vågorna på hemmaplan när han var yngre. Nu surfar han mest i Kallsjön, Östersjön eller i Norge. Men helst Kallsjön.

– Här kan man lämna ungarna på dagis, dra och surfa och sen vara hemma till lunch. 

Hans vän Jonte Grundelius från Järpen är inte lika övertygad. I Sverige har han surfat i Östersjön och på Västkusten men nu är det första gången han ska surfa i en sjö.

– Det är inte bra att surfa i Sverige. Åker man utomlands är det alltid bättre än i Sverige, säger han och skrattar.  

Utanför bilen yr snön och stormen Jan piskar upp vågorna längs sjöns stränder. Det är dags att hoppa i vattnet. På med våtdräkt och vax på brädan. Det är ett par till som trotsar stormen och hoppar i.

Snön kommer och går. Vinden piskar på och det kommer en hel del surfbara vågor. Det skrattas och hejas mellan varven men efter ett par timmar i vattnet är de flesta lite kalla om fingrar och tår, för att inte säga ansiktet.

Det är nu det jobbigaste kommer, våtdräkten ska av. Jonte Grundelius måste hoppa och springa en vända innan han har tillräckligt med värme och styrka i sig för att slita av den tajta och blöta neoprendräkten. Det underlättar inte att det är snöstorm. Men han är ändå nöjd med sin första sjösurf.

– Det är roligt, säger han.   

Det kanske krävs lite mer för att bli helt frälst men han kommer absolut att hoppa i igen när nästa storm kommer. Och undertecknad kan inte annat än hålla med efter att ha surfat min första våg på Kallsjön – nästan 400 meter över havet!