Conny Strömberg fyller 43 år idag (10 november) och på isen trivs han fortfarande lika bra som när han tog sig upp i Modos J20-lag i början 90-talet.

– Det är ju lika roligt, där får man ju vara som vanligt ungefär. Så det är det som är roligt med att vara ute på isen, skoja med grabbarna, lägga lite passningar och skjuta ibland.

På morgonen på sin 43-årsdag gjorde Strömberg sitt andra träningspass med sin nya klubb, Örnsköldsvik Hockey. På söndagen blir det matchdebut borta mot Boden och inför den tycker han att det är en bra känsla.

– Jag börjar bli piggare, så jag får hålla korta byten från början bara. Det vore fint att starta med tre poäng.

Hans främsta roll i laget, blir precis som det varit i hans senaste klubbar att styra spelet i numerärt överläge. Närmast kommer han från spel i IFK Arboga, som precis som Ö-vik Hockey spelar i Hockeyettan. Där blev det 14 poäng på elva matcher och hälften av dem kom i powerplay.

– Tränaren vill att jag ska fokusera i powerplay, det är det han kräver. Jag har sagt att i fem mot fem är det inte så lätt att göra något i dagens hockey. Inte ens i Sveriges tredjeliga, man åker skridskor, backcheckar och har två man på sig hela tiden. Det är i powerplay man har tid att kunna lägga passningar och planera lite.

Vad är receptet för ett framgångsrikt powerplay?

– Det är som jag sagt alltid, man måste ha tre, fyra idéer, det går inte bara att spela runt och tro att det ska bli mål. Det är en av mina styrkor, att jag kan lägga upp en plan och att de övriga fyra vet vad de ska göra och följer man det blir det oftast mål.

– Sen är det individuell skicklighet också och skymma målvakten som är viktigt. Det gäller att ha en plan och sen måste man kunna slå en passning också, men det brukar ju sitta ibland.

Vilken nivå håller dina nya lagkamrater?

– Det är alltid några som är bra i ett division 1-lag. Sen känner jag inte alla, men det är några som är skillade och hade kunnat spela högre upp.

Det fanns andra erbjudanden i division 1 för Conny Strömberg, men han valde Ö-vik Hockey för att han ville komma hem. Där ska han nu först och främst spela till och med 12 december, efter det vill han se vilka alternativ som finns.

– Det finns inget just nu, men jag tror att jag håller än för spel i Allsvenskan och kan hjälpa ett lag där uppåt i tabellen. Det är mitt mål också, att hitta något sånt.

Att han är den enda spelaren från SHL ner till Hockeyettan som fyllt 43 år tackar han bland annat en skadefri karriär för, men det beror också till stor del på den drivkraft han har för att spela hockey.

– Det är mycket som spelar in. Det gäller ju att ha motivationen för att kunna träna på somrarna och hänga med, annars går det ju inte. Folk tror väl att jag inte gör någonting på somrarna, men så är det ju inte. Jag tränar ju, annars skulle jag inte kunna spela nu, det måste ju alla förstå.

– Man måste träna, vara seriös och sköta om kroppen. Sen har jag haft tur och inte blivit skadad, så det är ju också en stor anledning till att jag kunnat fortsätta.

En stor inspiration för Strömberg är den drygt tre år äldre tjeckiske storstjärnan Jaromir Jagr som nyss annonserade att han skulle göra ännu en comeback för spel i andraligan i sitt hemland.

– När han har fortsatt har det väl gjort att man tänkt; kan han fortsätta, kan väl jag fortsätta. När man var yngre var det ju nästan bestämt från början att man skulle sluta när man var 31, det har höjts till 35, men kan man vara frisk kan man spela till efter 40 också.

Innan det är dags för den över fyra timmar långa bussresan till Boden, där Strömberg ska göra sin debut i Ö-vik Hockey på söndagen, hinner han med att fira sin födelsedag. Det blir dock ingen stor tillställning.

– Det blir jag, tjejen och några kompisar med en kaffe och en liten bakelse på sin höjd. Det blir inget större, någon middag kanske. Inget röj, det får vi spara till framtiden.