Landsbygdspolitik och -utveckling. Två ord vars motsvarighet knappast finns för städer, förorter eller miljonprogram. Landsbygden anses tydligen av etablissemanget behöva en politik så särskild, att den måste ha ett eget namn. Tusentals improduktiva byråkrater är sysselsatta med att ”utveckla landsbygden”. Inte sällan bor de själva i kommunens centralort. Alternativ för Sverige ser gärna att de alla görs arbetslösa.

Människor bor på landsbygden av framförallt två skäl: de är födda där och de vill förbli där. En del flyttar för en tid, men vänder åter. En i sammanhanget mycket liten grupp föds i staden, men flyttar till landsbygden. Oavsett så tror vi att det finns eviga värden i svensk landsbygd, som är själva orsaken till att människor vill bli där. Kulturlandskapet, naturen och en närhet till bygdens historia och sociala väv. En politik för landsbygden bör ta fasta på detta. En sådan politik förvaltar, snarare än utvecklar. Den stärker självförtroendet hos befolkningen, genom att behandla den för vad den är: en sammansättning av starka, fritt tänkande individer.  

Läs även: Oksanen: Skogspolitiken är på fel väg - landsbygdsriksdagens budskap till partiledarna måste vara att stärka äganderätten

Vi prioriterar därför att tillse att kulturlandskapet inte växer igen, att en del av skogen får fortsätta att vara just skog, snarare än industriplantage, och att det finns förståelse för att  vindkraftparker påverkar människors dragning och känslomässiga koppling till en bygd negativt. Bilens särställning som det enda verkligen fungerande transportmedlet måste erkännas och skatten på drivmedel sänkas. En diskussion måste föras om hur landsbygdens bostäder, ekonomi- och kulturbyggnader ska kunna underhållas på sikt. Svenskt jordbruk och självhushållning måste återupprättas och EU:s inflytande hävas genom ett resolut swexit.   

Vidare skall landsbygdens små tätorter skonas från konsekvenserna av den destruktiva invandringspolitiken. Landsbygden skall fredas från migrationspolitiska experiment. När invandrarna flyttade in i storstädernas perifera förorter, så flyttade svenskarna ut, visar forskning från Boverket. Det finns ingen anledning att tro annat än att samma mekanism kan gälla även på landsbygden, anser vi.  Vissa partier, inte minst S och C, kallar detta utveckling. Alternativ för Sverige kallar det avveckling. 

Läs också: Våra bostäder är en potentiell guldgruva – en möjlighet till blomstrande verksamhet i landsbygden

På lördag är det landsbygdsriksdag i Örnsköldsvik med partiledardebatt. ”Hela Sverige skall leva” är arrangör av evenemanget, och beskriver det som ”Här samlas landsbygdsaktivister, politiker och tjänstemän under ett par dagar för att verkligen driva landsbygdsfrågorna framåt och sätta landsbygdsutveckling högt upp på den politiska agendan”. Bland organisationens medlemmar finns bl.a. ABF, Centerkvinnorna, CUF, Folkets hus och parkerna, S kvinnoförbund och SSU.

Den direkta närvaron av S och C är påtaglig. Verksamhetsledaren är tidigare kommunalråd för S. I medlemslistan är det en kraftig majoritet av föreningar som likt arrangören lever på skattemedel. Förstår övriga närvarande borgerliga partiledare och SD:s Jimmie Åkesson vilka som drar i trådarna i detta evenemang? Varför stödja - genom sitt deltagande - ett skattefinansierat sammanhang som kontrolleras av politiska motståndare?

Gustav Kasselstrand

Partiledare för Alternativ för Sverige

Sven Valerio

Riksdagskandidat Västernorrland"