Läs också: (+)  Ishockeyförbundet svarar på kritiken från landslagsspelarna: "Är långt ifrån där vi i svensk ishockey vill vara"

Jag och Anders Larsson är helt överens. Svensk damishockey är inte där den borde vara. Det är alla inom svensk damishockey helt överens om.

Men hur ska då svensk damishockey ta sig dit man vill och kanske borde vara? Det är lätt att skriva vackra dokument, visioner och värdegrunder. Det svåra är att leva upp till orden som redan finns nedtecknade. Det handlar att om i praktiken tillföra damishockeyn mer pengar. Det handlar om att sätta upp tids- och aktivitetsplaner, det handlar om att ha en långsiktig strategi, det handlar om att våga hålla i det man planerat även när det gungar. Det handlar om att ställa sig upp, kavla upp ärmarna och göra verklighet av ambitionerna. Det handlar om att göra, inte prata.

När man ska förändra kulturer handlar det om att förändra hur vi uppträder mot varandra, vad vi säger till varandra och vad vi gör med varandra. Det är svårt att förändra kulturer, men det är möjligt.

Att förändra strukturer är mycket enklare. Det handlar om att tillsammans bestämma sig om ett regelverk, en ram som ger anvisningar om vad vi vill uppnå.

Jag vill därför - i all enkelhet - bidra med ett underlag för samtalet om hur svensk damishockey kan utvecklas. Se det som ett utkast, eller ett underlag för fortsatt diskussion om hur strukturen inom svensk ishockey kan ändras och utvecklas.  Kanske - men bara kanske - kan det leda oss fram till ett konkret arbete för att svensk damishockey ska vara en stark kraft såväl nationellt som internationellt.

Jag har sammanställt sex mer eller mindre konkreta diskussionsfrågor som jag tror behöver få svar.

1. Ta damhockeyn på allvar

Damishockeyn måste hanteras med samma allvar och fokus som junior- och herrverksamheten. Det ska gälla på alla nivåer. Klubbar, distrikt, förbund. Inga undantag.

Så är inte fallet idag. Klarar sporten inte av det faller ambitionerna om att utveckla svensk ishockey. Då bör dokumenten skrivas om så att det tydligt framgår att man med svensk ishockey avser junior- och herrverksamhet och inget annat. Om man verkligen vill utveckla svensk ishockey är det ofrånkomligt att den utvecklingen kostar. Det är klubbarnas, distriktens och förbundets sak att prioritera hur intäkterna ska användas. Om det ska satsas på herr, barn, juniorer och/eller damer. Om man med att utveckla svensk ishockey menar svensk ishockey och inte svensk herrishockey vill säga.

En tids- och aktivitetsplan som sträcker sig över åtta år tas fram. Två olympiska cykler ger tid att utveckla, pröva, behålla och utveckla igen. Tid och tålamod är viktigt i allt förändringsarbete. Menar vi allvar måste vi ge utvecklingsarbetet tid och resurser för att lyckas.

2. Låt herrklubbarna avstå pengar – för damernas skull

Stärk damishockeyns ekonomiska förutsättningar genom att kräva av samtliga elitklubbar inom herrishockeyn att avstå två kronor per åskådare samt två månadslöner för deras bäst betalde herrspelare till förmån för flick- och damverksamhet.

Det finns inte en oändlig resurs av pengar. Herrishockeyn är den del av ishockeyn som generar dom största inkomsterna och måste därför vara beredd på att fördela sina inkomster på annat sätt än det som sker idag. Det finns redan idag sponsorer som kräver av klubbarna att det ska finnas dam, flick, herr och pojkverksamhet i klubben för att sponsring av verksamheten ska bli aktuell. Därför är det skäligt att delar av sponsorpengarna också läggs på flick- och damverksamhet.

Delar av dessa pengar bör överlämnas till distrikt, förbund och SDHL för samordning av utvecklingsinsatser. Resten bör läggas på repspektive klubbs flick- och damverksamhet.

3. Pengar från SHL:s tv-avtal

SHL bör avsätta 2% av vad det nya tv-avtalet ger ekonomiskt till förmån för utveckling av flick- och damverksamhet inom ramen för SHL-klubbarna och/eller i deras geografiska närhet.

Det är viktigt att herrishockeyns företrädare visar att man inte bara är beredda på att förändra attityden genom att förändra sitt beteende i sociala situationer utan att man också ser sig själv som en naturlig part i det direkt nödvändiga förändringsarbetet gällande strukturen inom svensk ishockey.

4. Mixade lag

Utveckla ett system där det är självklart för spelare att kunna spela i mixade lag oberoende av ålder. Gynna individuell utveckling och stärka en inkluderande kultur inom hockeyn.

På det här området pågår redan idag ett arbete som är lovvärt, men ta steget fullt ut. Distriktens roll blir avgörande. Kan man vara den samordnande kraften för dessa frågor regionalt skulle mycket vara värt.

5. Damkronornas status bör tydliggöras och stärkas

Tillsammans med SDHL är Damkronorna damishockeyns absolut viktigaste förebilder. För många är det ett uttalat mål att bli en damkrona. Därför är det nödvändigt att Damkronornas status stärks. Uttagna spelare ska inte behöva överväga att avstå på grund av att man inte har råd att representera Sverige. Damkronorna måste också ges träningsmöjligheter och matchande som överensstämmer med målsättningen om att Sverige ska vara en stark medaljaspirant när internationella mästerskap genomförs. Jo, jag vet. Här har klubbar och förbund många frågor att lösa, men inga av dessa är omöjliga att finna ett svar alla kan ställa sig bakom.

6. SDHL måste utvecklas ytterligare

SDHL är redan idag världens bästa liga utanför Nordamerika. Det märks inte tillräckligt mycket. SDHL och dess ägare/medlemmar måste bli bättre på marknadsföring, gemensamma insatser, profilering av såväl liga som dom världsartister som spelar i ligan. Det finns något återhållsamt bland klubbar och liga som jag har svårt för. Räta på ryggen, ut med bröstet, visa omvärlden vad ni skapat. Den skapelsen är värd att visa upp. Jag är övertygad om att om fler förstod vad ligan innehåller så skulle det ge större intäkter, intressera en större publik och inte minst viktigt; dra till sig sponsorer som vill vara med och bygga en bra liga till en ännu bättre.

Men. För det finns alltid ett men.

Det kommer att krävas ledarskap, tålamod och mod. Finns det? Jag tror det. Jag vet inte, men jag tror det.

Vill vi att svensk ishockey också ska omfatta flick- och damverksamhet och vill vi att svensk ishockey ska ligga i framkant på internationell nivå är det tvunget.

Tillfället att lyfta damishockeyn har aldrig varit bättre än just nu. Det sjuder och kokar i damhockeysverige. Det är en härlig rörelse.

Men då krävs det att vi gör mer än vi pratar. Då krävs det att vi gör mer än - likt mig - formulera ambitioner och framtidsvisioner. Det krävs att vi gör något. Något mer än nu. Något bättre än nu.

Svensk damishockey är svensk ishockeys framtid. Framtiden är här nu. Om vi vill det.

Erik Sandberg