– Vi gör det för att visa Skansen att folk bryr sig, säger komikern Jonatan Unge, en av initiativtagarna.

I augusti stänger Biologiska museet på Djurgården i Stockholm. Museet ingår i Stiftelsen Skansen, och Skansens styrelse anser att lokalerna är i dåligt skick och måste renoveras.

En uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter i mars, där Skansens vd John Brattmyhr uttalade sig om museet, fick många att oroa sig över verksamhetens framtid.

– Jag tror inte att jag är ensam om att ha gjort tolkningen att det finns en risk att museet inte öppnar igen, säger Jonatan Unge, som själv har besökt Biologiska museet ett flertal gånger.

Tillsammans med komikerkollegorna Simon Svensson och Kristoffer Svensson gör Unge podcasten "Della monde", och det var där idén till räddningsaktionen "Den biologiska promenaden" föddes. Först lyckades de sälja 655 tröjor med "Rädda Biologiska museet" tryckt på bröstet, och i skrivande stund har nästan 200 personer anmält sig till marschen som ska gå från Nybroplan till museet den 4 juni.

– Vi var smarta nog att inse att vi kunde få med oss folk som inte är jätteengagerade i frågan och som bara stöttar aktionen ironiskt. För det är ganska vanligt att folk som börjar gilla någonting ironiskt plötsligt bryr sig helhjärtat, säger Kristoffer Svensson.

– Jag är själv lite förvånad över vår aktivism, men man märker att det är lättare än man tror. Precis som med allting annat så är det bara att göra, säger Simon Svensson.

"Den biologiska promenaden" har inte gått obemärkt förbi vare sig Skansens eller museets ledning. Lars-Erik Larsson, chef för Biologiska museet, välkomnar aktionen och säger att han förklarat för John Brattmyhr att han tänker närvara. Dessutom säger han att besökarna blivit mer än dubbelt så många den senaste tiden, ända sedan artikeln i Dagens Nyheter.

En kulturpersonlighet som har visat sitt öppna stöd för Biologiska museet är författaren Therese Bohman som skrev en artikel till museets försvar i Expressen , och hon är inte ensam.

Lars-Erik Larsson berättar att en Nobelpristagare nyligen visat sin uppskattning:

– Orhan Pamuk var där för en och en halv vecka sedan. Han tyckte väldigt mycket om museet. Jag har en bild på honom när han står utanför.

Så vad är det som är så speciellt med Biologiska museet, och varför måste det räddas?

Det är en fantastisk byggnad. Det första du möts av är en björnfamilj med en björnmamma som står på bakbenen och håller en unge i handen och en annan i famnen. Det ser helt sjukt ut. Sedan går man upp för en fin trappa och så är det ett diorama med olika svenska landskap målade av Bruno Liljefors. Det är så himla knäppt men också fantastiskt, säger Jonatan Unge.

– Många säger att museet är onödigt och så vidare. Men om någonting så totalt meningslöst som La Sagrada Familia kan tillåtas existera, för evigt ofärdig dessutom, i Barcelona så är det väl klart att vi ska kunna hålla igång någonting så unikt som Biologiska museet.

FAKTA: Biologiska museet

Biologiska museet på Djurgården i Stockholm invigdes 1893.

Konservatorn, jägaren och amatörzoologen Gustaf Kolthoff grundade museet i syftet att skapa ett nytt och annorlunda museum över den nordiska djurvärlden.

Museet är ritat av arkitekten Agi Lindegren med norska stavkyrkor som förebild.

Bakgrundsmålningarna i museets naturmiljöer gjordes av konstnären Bruno Liljefors med hjälp av Gustav Fjaestad.

1970 hamnade museet i Stiftelsen Skansens ägo.

Källa: Biologiska museet

Patrick Stanelius/TT