Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

"Vi är värda resten av världen"

I onsdagskväll stegade 74 personer in genom dörren till Musikhuset. De kom för att lyssna till energisk pop från Karlstadsbandet The Reefers, men framför allt från de kritikerrosade nykomlingarna Bad Cash Quartet.

Bad Cash Quartet bildades 1994 i Örgryte utanför Göteborg. Medlemmarna var då i 14 årsåldern och förebilderna var Sonic Youth, Sex Pistols och Jesus and Mary Chain. Nu har de fjuniga tonårspojkarna passerat 20-strecket, men deras musik förmedlar fortfarande samma ångestfyllda känsla som 1998, då deras första skiva släpptes. Det handlar om livet som tonåring, skolan, förälskelser och att vara så uttråkad att man inte ens orkar dö.

Konserten består av ett tiotal låtar, bland annat hitsen; Big day coming, Heart Attack, Too bored too die och den nyaste skivans titelspår, Outcast. I ungefär 40 minuter skriker sångaren och textförfattaren Martin Elisson med sådan nerv och känsla att han nästan blåser bort publiken.

Trots det förblir publiken ganska stillastående under hela konserten.
Oberörda fastän Bad Cash Quartet naket och självutlämnande ylar om smärta och om pinan att gå till skolan. De blir ändå inropade för ett extranummer vid namn Oh my heroes.

Bandet består av ovannämnda sångare, Carl Stephanson på bas, trummisen Jonas Lundqvist och gitarristerna Kalle von Hall och Adam Bolméus. Jag träffar Martin Elisson och Jonas Lundqvist innan spelningen.

Varför heter ni Bad Cash Quartet?
Först var vi en trio. När vi sedan blev fyra blev vi en kvartett.
Det var vår trummis Jonas som kom på namnet. Den femte bandmedlemmen kom med först 1999. Jag tycker att namnet låter snyggt, säger Martin.

Hur skulle ni beskriva er musik?
Jag vet inte, det är jättesvårt. Pop täcker väl in ganska mycket.
Det är lätt att det blir pretentiöst om man ska försöka beskriva sin musik.
Vi influeras inte så mycket av andra band. På Outcast kommer mycket från oss själva. Jag vill skriva om det jag själv känner. Jag vill förmedla känslan av att vara oövervinnelig. Får jag publiken att känna sig oövervinnelig blir jag glad, säger Martin.


Är ni kända nu?
Ibland blir vi igenkända. Till exempel fick jag skriva en autograf i morse till en mamma till en fjortonåring. Det är extremt roligt, säger Jonas.
Vi är inte jobbigt kända, tillägger Martin.
Konkret har framgången förändrat våra liv genom att vi inte har så mycket tid över till andra saker än bandet. Men det har vi aldrig velat ha heller. Vi tar ganska lätt på ytliga saker som att man kommer in på fester.
Den största förändringen är att vi är gladare nu när vi är ute och spelar än när vi gjorde låtarna, säger Jonas.

Vad tänker ni på när ni står på scen?
Man får en blackout. Jag tänker inte alls utan lever helt i nuet, säger Jonas.
Ibland kommer man dock till medvetande, bara för någon sekund, och då känns det konstigt. På de bästa konserterna tänker man inte alls, säger Martin.


Vad gör en bra konsert?
När publiken är ett med oss. De ska inte känna sig avskurna och stå vid scenkanten och titta upp på "kändisarna". Alla ska känna att de är med i hemliga klubben. Vi sjunger lika mycket om deras liv som om våra. Men man vet aldrig hur det ska gå. I en stad som denna har man ingen
aning. Det skulle kunna stå fem personer i publiken, säger Jonas.
En bra konsert är som en väldigt bra fest. För oss är det roligt att hitta något nytt i låtarna, att förmedla något nytt, säger Martin.

Varför har ni lyckats slå igenom?
Vi har kämpat för detta i sju år, det är inte alla som orkar satsa lika mycket, säger Martin.
Vi skriver texter om verkligheten. Det handlar inte om fina bilar, stålar och champagne. Dessutom är vi sjukt självkritiska och sitter alltid och väger vilka låtar vi ska ta med. Är det viktigt att människor får höra den här låten? Så tänker vi. Men vi bryr oss inte om vad andra säger. Det gäller att lita på sig själv, säger Jonas.

Spelar ni på heltid?
Ja. Nu har vi tio spelningar på nio dagar. När vi inte är ute och spelar är vi hemma och bara går, säger Jonas.
I snitt spelar vi tre gånger i veckan, säger Martin.


Vilken är den bästa låt ni har gjort?
På skivan är det This night or next. Live tycker jag bäst om att köra Outcast, säger Martin.
Det är olika från dag till dag. För mig är nya skivan bara en stor massa. Men jag tror att jag gillar Monday morning bäst, säger Jonas.


Hur ser framtiden ut för BCQ?
Vi kommer att fortsätta spela runt i Sverige, säger Martin.
Kan vi inte överträffa Outcast blir det inget mer. Samtidigt känns det som att man blir väldigt inspirerad av att vara ute och spela såhär. Vi har aldrig gjort något som andra ungdomar gör, varit ute och sett världen och sådana saker. Därför vill vi göra det här ordentligt. Det är superviktigt att bandet förblir rent och ärligt. Sedan ska vi ta resten av världen. Vi är värda resten av världen, avslutar Jonas.
KIM WESTIN

UNG

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons